Penningpolitisk rapport, juni 2023

Inflationen sjunker men är fortfarande alldeles för hög. Den drabbar särskilt hushåll som har små marginaler, men påverkar hela ekonomin negativt. För att säkerställa att inflationen fortsätter ner och stabiliseras kring målet inom rimlig tid behöver penningpolitiken stramas åt ytterligare. Därför har direktionen beslutat att nu höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Direktionen har också beslutat att öka takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad.

I Sverige fortsatte KPIF-inflationen att sjunka i april och maj till en nivå något under Riksbankens senaste prognos. Överraskande stora fall i energi- och livsmedelspriserna är en viktig förklaring till utvecklingen. Rensat för energipriser dämpas dock inflationen långsammare och är marginellt högre än förväntat. Det beror framför allt på att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt, vilket kan avspegla att efterfrågetrycket i delar av den svenska ekonomin fortfarande är högt. Även den svaga kronan bidrar till att hålla inflationen uppe, och det finns en risk att kronans genomslag på prisökningarna är större i nuvarande situation med hög inflation.

För att inflationen ska sjunka tillbaka mot målet inom rimlig tid behöver efterfrågan i den svenska ekonomin dämpas. Styrräntan är nu på en nivå som verkar åtstramande, vilket bidrar till att BNP förväntas sjunka något framöver, samtidigt som arbetsmarknaden mattas av. KPIF-inflationen väntas falla tillbaka och vara nära målet 2024.

Prognosen är att styrräntan höjs minst en gång till i år och därefter ligger kvar på en åtstramande nivå under en relativt lång period. Men osäkerheten fortsätter att vara stor, och ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för utformningen av penningpolitiken.