Penningpolitiska instrument

Riksbanken använder sig av penningpolitiska instrument för att implementera penningpolitiken i praktiken. Detta gör Riksbanken via sitt penningpolitiska styrsystem med hjälp av marknadsoperationer och stående in- och utlåningsfaciliteter.

Stående in- och utlåningsfaciliteter

För att styra räntan på dagslånemarknaden i svenska kronor erbjuder Riksbanken stående faciliteter över natten genom vilka penningpolitiska motparter obegränsat kan deponera eller mot säkerheter låna svenska kronor av Riksbanken. Penningpolitiska motparter kan obegränsat deponera pengar över natten i den stående inlåningsfaciliteteten till Inlåningsräntan och låna obegränsat över natten mot säkerheter antingen i Riksbankens stående utlåningsfacilitet till Utlåningsräntan eller i Riksbankens kompletterande likviditetsfacilitet till Likviditetsfacilitetsräntan.

RIX-deltagare som är kreditinstitut med säte eller filial i Sverige och som är penningpolitisk motpart har tillgång till de stående in- och utlåningsfaciliteterna.

Marknadsoperationer

Marknadsoperationer syftar främst till att genomföra penningpolitiken effektivt genom att signalera vilken räntenivå som bör etableras på marknaden i svenska kronor för att inflationsmålet ska uppnås samt att hantera likviditeten inom banksystemet. Marknadsoperationer kan omfatta allt från lån på kortare och längre löptider mot säkerheter, repor, köp eller utgivning av värdepapper, lån i utländsk valuta och valutaswappar. Vilken typ av marknadsoperationer som Riksbanken väljer att använda sig av beror på vilket behov de finansiella marknaderna har och vilka dess förväntade effekter på ekonomin är.

Normalt sett, när banksystemet har ett strukturellt likviditetsöverskott gentemot Riksbanken syftar marknadsoperationerna till att minska likviditeten i systemet och när banksystemet har ett strukturellt likviditetsunderskott syftar marknadsoperationerna till att öka likviditeten. Genom att erbjuda de penningpolitiska motparterna möjlighet placera sitt överskott eller låna vid underskott av Riksbanken via dessa veckovisa marknadsoperationer med en veckas löptid till en ränta som motsvarar Riksbankens styrränta kan Riksbanken signalera vilken ränta som bör etableras på marknaden i svenska kronor för att inflationsmålet ska uppnås.

Sedan 2008 har det svenska banksystemet ett strukturellt likviditetsöverskott gentemot Riksbanken. Därför emitterar Riksbanken en gång i veckan, normalt på tisdagar, riksbankscertifikat för att dra in likviditet från banksystemet till en ränta som är densamma som styrräntan. 

När så behövs kan Riksbanken göra penningpolitiken mer expansiv genom att köpa värdepapper. Syftet med sådana köp kan dels vara att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin, dels att underlätta kreditförsörjningen i ekonomin. Vilka typer av värdepapper som Riksbanken väljer att köpa beror på flera faktorer som tillgång och efterfrågan på olika värdepapper samt vilken risk olika värdepapper är förknippade med. Riksbanken har sedan flera år köpt statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv från och med 2023 genomförs inga ytterligare köp.

Åtgärder med anledning av coronapandemin

För att underlätta kreditförsörjningen och mildra de ekonomiska effekterna av coronapandemin vidtog Riksbanken ett antal åtgärder som framförallt bidrog till att hålla nere det allmänna ränteläget. Riksbanken beslutade att genomföra operationer på fler marknader, öka likviditeten i kronor samt förbättra tillgången till amerikanska dollar för de penningpolitiska motparterna. Dessa åtgärder omfattade:

Marknadsoperationer under 2022

Marknadsoperationer

Marknadsoperationer under 2021

Marknadsoperationer under 2021

 

Säkerheter för kredit

När Riksbanken tillför likviditet till det finansiella systemet, det vill säga ger lån i svenska kronor eller utländsk valuta måste detta ske på ett sådant sätt att det inte innebär att Riksbanken riskerar sitt kapital. Riksbanken måste därför ta säkerheter som är tillräckligt betryggande för att detta inte ska inträffa. Därför ställer Riksbanken vissa krav för att något ska godkännas som säkerhet och bestämmer hur dessa säkerheter värderas. Under normala förhållanden är dessa krav och tillämpade värderingsavdrag ganska höga. I RIX-villkoren framgår också vilka säkerhetskrav som gäller för olika penningpolitiska instrument, läs mer på sidan Säkerheter.

Villkor för penningpolitiska instrument

Riksbankens olika penningpolitiska instrument används av de penningpolitiska motparterna. Villkoren för hur de penningpolitiska instrumenten kan användas beskrivs i RIX-villkoren, läs mer på sidan Villkor och anvisningar. I RIX-villkoren framgår också vilka säkerhetskrav som gäller för olika instrument, läs mer på sidan Säkerheter

För vissa penningpolitiska instrument som Riksbanken normalt använder, finns särskilda villkor. Sådana särskilda villkor finns för Riksbankscertifikat.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2022-06-08