Penningpolitiska instrument

Riksbanken har två huvudtyper av instrument i det penningpolitiska styrsystemet – stående faciliteter och marknadsoperationer. Den huvudsakliga skillnaden dem emellan är att de stående faciliteterna används på initiativ av de penningpolitiska motparterna medan marknadsoperationer erbjuds på initiativ av Riksbanken.

Stående faciliteter

Riksbanken erbjuder sina penningpolitiska motparter att placera sin överskottslikviditet hos Riksbanken över natten till en ränta som motsvarar aktuell styrränta med ett avdrag om 0,10 procentenheter. Det finns inga begränsningar för hur stora belopp som penningpolitiska motparter får placera i inlåningsfaciliteten. I praktiken går det till så att de penningpolitiska motparternas överskott i RIX-systemet automatiskt omvandlas till placeringar i inlåningsfaciliteten i slutet av dagen.

Riksbanken erbjuder även sina penningpolitiska motparter kredit över natten i utbyte mot betryggande säkerheter. Riksbanken erbjuder dels den stående utlåningsfaciliteten, där motparterna betalar aktuell styrränta med ett tillägg om 0,10 procentenheter, dels den kompletterande likviditetsfaciliteten, där tillägget istället är 0,75 procentenheter. Det finns inga begränsningar för hur stora belopp som penningpolitiska motparter får låna i faciliteterna så länge som de har erforderliga säkerheter för respektive facilitet. Hanteringen av de båda utlåningsfaciliteterna är också automatiserad. Om en penningpolitisk motpart har ett underskott i RIX-systemet i slutet av dagen tolkas detta som en begäran om att få låna i första hand i den stående utlåningsfaciliteten och i andra hand i den kompletterande likviditetsfaciliteten.

För att låna medel från Riksbanken i utlåningsfaciliteten krävs att motparten ställer högkvalitativa säkerheter i form av statsobligationer eller motsvarande. För att låna i den kompletterande likviditetsfaciliteten kan samtliga godkända säkerheter användas. Läs mer här om vilka säkerheter som Riksbanken godtar.

Den stående inlåningsfaciliteten och den stående utlåningsfaciliteten bildar tillsammans en smal och symmetrisk korridor. Detta korridorsystem innebär att de penningpolitiska motparterna har incitament att utjämna sin likviditet sinsemellan till räntesatser som inte avviker med mer än 0,10 procentenheter från styrräntan. Den kompletterande likviditetsfaciliteten är en form av likviditetsförsäkring (eng. liquidity insurance) för de penningpolitiska motparterna genom att säkerställa att de penningpolitiska motparterna alltid har tillgång till kortfristig likviditet i utbyte mot betryggande säkerheter.

Marknadsoperationer

Marknadsoperationer är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av transaktioner som Riksbanken kan genomföra i syfte att uppfylla sitt penningpolitiska mål. Samtliga syftar till att på olika sätt signalera och förankra räntenivåer på marknaden eller att hantera likviditeten i banksystemet.

Marknadsoperationer syftar främst till att genomföra penningpolitiken effektivt genom att signalera vilken räntenivå som bör etableras på marknaden i svenska kronor för att inflationsmålet ska uppnås samt för att hantera likviditeten inom banksystemet. Marknadsoperationer kan omfatta allt från lån på kortare och längre löptider mot säkerheter, repor, köp eller utgivning av värdepapper, lån i utländsk valuta och valutaswappar. Vilken typ av marknadsoperationer som Riksbanken väljer att använda sig av beror på vilket behov de finansiella marknaderna har och vilka dess förväntade effekter på ekonomin är.

Marknadsoperationer i syfte att tillfälligt påverka banksystemets likviditetsposition

  • Lån mot säkerhet på kortare och längre löptider
  • Repotransaktioner i såväl likviditetstillförande som likviditetsabsorberande syfte
  • Emissioner av diskonteringspapper (Riksbankscertifikat)
  • Bunden inlåning
  • Valutaswappar i såväl likviditetstillförande som likviditetsabsorberande syfte

Marknadsoperationer i syfte att permanent påverka banksystemets likviditetsposition

  • Köp och försäljningar av värdepapper
  • Köp och försäljning av utländsk valuta mot kronor

Aktuella marknadsoperationer

Aktuella marknadsoperationer som Riksbanken för närvarande genomför kan du läsa om på sidan Marknadsoperationer.

Veckovisa marknadsoperationer för att balansera banksystemets likviditetsposition

Normalt sett syftar Riksbankens veckovisa marknadsoperationer, med normalt en veckas löptid, till att balansera banksystemets likviditetsposition mot Riksbanken på kort sikt. Detta innebär att marknadsoperationerna, när banksystemet har ett strukturellt likviditetsöverskott, syftar till att minska likviditeten i systemet, och när banksystemet tvärtom har ett strukturellt likviditetsunderskott syftar marknadsoperationerna till att öka likviditeten i systemet. Genom att erbjuda de penningpolitiska motparterna möjlighet placera sitt överskott eller låna av Riksbanken vid underskott till en ränta som motsvarar Riksbankens styrränta kan Riksbanken signalera vilken ränta som bör etableras på marknaden i svenska kronor.

Sedan 2008 har det svenska banksystemet ett strukturellt likviditetsöverskott gentemot Riksbanken. Därför emitterar Riksbanken normalt en gång i veckan, vanligtvis på tisdagar, riksbankscertifikat för att dra in likviditet från banksystemet till en ränta som är densamma som styrräntan. Läs mer om emissioner av riksbankcertifikat.

Marknadsoperationer som påverkar banksystemets likviditetsposition permanent

När Riksbanken vill påverka banksystemets likviditetsposition permanent kan marknadsoperationerna bestå av exempelvis av köp eller försäljning av olika typer av värdepapper samt köp eller försäljning av utländska värdepapper mot svenska kronor. Dessa typer av marknadsoperationer kan även påverka längre marknadsräntor eller kronans växelkurs på grund av en förändrad balans mellan utbud och efterfrågan av värdepapperna respektive kronan. Köp och försäljningar av värdepapper genomförs endast på andrahandsmarknaden.

Riksbanken köpte under perioden från 2015 till 2022 obligationer och företagscertifikat för att påverka dels banksystemets likviditetsposition, dels olika typer av marknadsräntor i syfte att påverka inflationen och för att hantera coronapandemins följdverkningar på finansiella marknader och den svenska ekonomin.

Läs mer om Riksbankens åtgärder under coronapandemin och om Riksbankens värdepappersinnehav.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2023-06-05