Penningpolitiska instrument

Riksbanken använder sig regelbundet av penningpolitska instrument för att implementera penningpolitiken i praktiken. Detta gör Riksbanken framför allt via sitt så kallade styrsystem med hjälp av marknadsoperationer och stående in- och utlåningsfaciliteter. Utöver det kan Riksbanken vid behov ta till andra åtgärder.

Stående inlånings- och utlåningsfaciliteter

För att kortsiktigt hantera likviditet i banksystemet erbjuder Riksbanken så kallade stående faciliteter över natten genom vilka bankerna kan deponera eller mot säkerheter låna av Riksbanken.

RIX-deltagare som är kreditinstitut med säte eller filial i Sverige och som är penningpolitisk motpart har tillgång till de stående inlånings- och utlåningsfaciliteterna.

Ny åtgärd

På grund av den ökade osäkerheten på de finansiella marknaderna med anledning av coronapandemin har Riksbanken beslutat att sänka räntan på utlåningsfaciliteten. Åtgärden syftar till att säkerställa att dagslåneräntan på marknaden för svenska kronor hamnar nära reporäntan samt att göra det billigare för de penningpolitiska motparterna att få tillgång till kredit över natten. Förändringen innebär: 

  • Sänkt ränta på utlåningsfaciliteten från reporäntan +0,75 procentenheter till reporäntan +0,20 procentenheter. Läs mer i protokollsbilagan från penningpolitiska mötet den 16 mars 2020.

Marknadsoperationer

Marknadsoperationer syftar främst till att hantera likviditeten inom banksystemet. Marknadsoperationer kan omfatta allt från lån på kortare och längre löptider mot säkerheter, repor, köp eller utgivning av värdepapper, lån i utländsk valuta och valutaswappar. Vilken typ av marknadsoperationer som Riksbanken väljer att använda sig av beror på vilket behov de finansiella marknaderna har och vilka dess förväntade effekter på ekonomin är.

Normalt sett, när banksystemet har överskott på likviditet syftar marknadsoperationerna till att minska likviditeten i systemet och när banksystemet har underskott på likviditet syftar marknadsoperationerna till att öka likviditeten. Genom dessa operationer med kort löptid (en vecka) får de penningpolitiska motparterna möjlighet placera sitt överskott eller låna vid underskott av Riksbanken.

Sedan 2008 har det svenska banksystemet ett likviditetsöverskott. Därför emitterar Riksbanken en gång i veckan, normalt på tisdagar, riksbankscertifikat och minskar på så sätt likviditeten i systemet. Riksbankscertifikaten erbjuds till en ränta som är densamma som reporäntan. 

När så behövs kan Riksbanken göra penningpolitiken mer expansiv genom att köpa värdepapper. Syftet med sådana köp kan dels vara att sänka det allmänna ränteläget i ekonomin, dels att underlätta kreditförsörjningen i ekonomin. Vilka typer av värdepapper som Riksbanken väljer att köpa beror på flera faktorer som tillgång och efterfrågan på olika värdepapper samt vilken risk olika värdepapper är förknippade med. Riksbanken har sedan flera år köpt statsobligationer i syfte att göra penningpolitiken mer expansiv.  

Nya åtgärder

För att underlätta kreditförsörjningen och mildra nedgången i ekonomin i samband med coronapandemin har Riksbanken beslutat att vidta nya åtgärder som bland annat bidrar till att hålla ner det allmänna ränteläget och genomföra operationer på fler marknader, samt öka likviditeten i kronor samt förbättra tillgången till amerikanska dollar för de penningpolitiska motparterna. Dessa åtgärder omfattar:

Säkerheter för kredit

När Riksbanken tillför likviditet till det finansiella systemet, det vill säga ger lån i svenska kronor eller utländsk valuta måste detta ske på ett sådant sätt att det inte innebär att Riksbanken riskerar sitt kapital. Riksbanken måste därför ta säkerheter som är tillräckligt betryggande för att detta inte ska inträffa. Därför ställer Riksbanken vissa krav för att något ska godkännas som säkerhet och bestämmer hur dessa säkerheter värderas. Under normala förhållanden är dessa krav och tillämpade värderingsavdrag ganska höga. I RIX-villkoren framgår också vilka säkerhetskrav som gäller för olika penningpolitiska instrument, läs mer på sidan Säkerheter.

Ny åtgärd

Bankernas tillgång till likviditet i svenska kronor behöver nu stärkas för att underlätta deras finansiering och därmed deras roll som kreditförsörjare till svenska företag. Ett sätt att göra detta på är genom att öka flexibiliteten kring vilka säkerheter bankerna kan använda när de lånar pengar av Riksbanken.

  • Riksbanken har lättat på de begränsningsregler som gäller för användande av säkerheter och gjort det möjligt för de penningpolitiska motparterna att använda bostadsobligationer som emitterats av motparten. Läs mer i protokollsbilagan från penningpolitiska mötet den 19 mars 2020.

Villkor för penningpolitiska instrument

Riksbankens olika penningpolitiska instrument används av de penningpolitiska motparterna. Villkoren för hur de penningpolitiska instrumenten kan användas beskrivs i RIX-villkoren, läs mer på sidan Villkor och anvisningar. I RIX-villkoren framgår också vilka säkerhetskrav som gäller för olika instrument, läs mer på sidan Säkerheter

För vissa penningpolitiska instrument som Riksbanken normalt använder, finns särskilda villkor. Sådana särskilda villkor finns för Riksbankscertifikat och för Riksbankens köp av statspapper.

För de nya åtgärderna som Riksbanken genomfört/kan komma att genomföra gäller särskilda villkor, läs mer under respektive åtgärd. 

Var den här informationen till hjälp?

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-03-29