Riksbankens självständighet skulle begränsas med lagförslaget

I sin slutreplik till Englund och Krusells debattreplik menar direktionen fortsatt att förslaget till ny riksbankslag begränsar Riksbankens penningpolitik.

Det centrala är att lagförslaget omdefinierar vad som anses vara penningpolitik och allmänt vedertagna centralbanksuppgifter. Förslaget innebär en inskränkning av det penningpolitiska oberoendet, både jämfört med dagens lag och jämfört med EU-rätten.

I debattartikeln (16/4) tog direktionen upp två högaktuella exempel på åtgärder som just nu mildrar de samhällsekonomiska effekterna av coronakrisen, som skulle begränsas med den föreslagna lagstiftningen.

Englund och Krusell hävdar dock att Riksbanken visst skulle ha kunnat låna ut 500 miljarder till bankerna för vidareutlåning till företag. Men det står uttryckligen i utredningen att kommitténs bedömning är att s.k. villkorade krediter, d.v.s. lån som centralbanker ger till sina motparter (banker) inte får villkoras av att bankerna ska låna vidare pengar till företag. Englund och Krusell hävdar också att lagförslaget tillåter köp av företagsobligationer – det enda villkoret är att det ska föreligga synnerliga skäl. Men även kretsen av företagsobligationer och andra privata värdepapper som får köpas begränsas. I dag finns ingen sådan begränsning varken för Riksbanken eller för ECB.

För att hantera förslaget att snäva in Riksbankens oberoende i såväl grundlag som riksbankslag, genom att omdefiniera vad som anses vara penningpolitik, bland annat i syfte att förbättra samarbetet med andra myndigheter, anser direktionen att det är bättre att föreslå strukturer som stärker självständiga myndigheters samarbete istället för att skapa en oprövad och avvikande svensk definition av penningpolitik.

Läs hela slutrepliken på DN Debatt: ”Riksbankens självständighet skulle begränsas med lagförslaget”

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Tack för ditt svar!

Uppdaterad 2020-04-27