Storbankernas pelare 1-krav kommer att öka

Ekonomisk kommentar, Nyhet Svenska storbanker behöver sedan en lång tid tillbaka uppfylla flera olika sorters kapitalkrav. Dessa delas ofta delas upp i så kallade pelare 1- och pelare 2-krav. Nyligen har Finansinspektionen beslutat att flytta riskviktsgolvet för svenska bolån från pelare 2 till pelare 1. Förändringen innebär att storbankernas riskvägda tillgångar och andelen pelare 1-krav ökar, men ändrar inte de svenska storbankernas totala kärnprimärkapitalkrav om dessa mäts i kronor.

Finansinspektionens styrelse har beslutat att det pelare 2-krav som brukar benämnas riskviktsgolvet för svenska bolån ska omvandlas till ett pelare 1-krav från och med 31 december 2018. Utöver detta pågår för närvarande ett omfattande lagstiftningsprojekt inom EU som brukar benämnas "bankpaketet". När det arbetet är avslutat kommer det att innebära en del förändringar av det ramverk som styr europeiska bankers kapitalkrav. Även om bankpaketet ännu inte är formellt beslutat av EU-parlamentet är det sannolikt att dess innehåll kommer att medföra ytterligare förändringar av de svenska storbankernas pelare 1- och pelare 2-krav framöver.

I denna ekonomiska kommentar beskriver författaren hur svenska storbankers kärnprimärkapitalkrav i pelare 1 och pelare 2 kan komma att förändras och hur storbankernas kärnprimärkapitalnivåer kan komma att påverkas av dessa förändringar. De viktigaste slutsatserna är att:

  • Omvandlingen av pelare 2-kravet "riskviktsgolvet för svenska bolån" till ett pelare-1 krav kommer inte att förändra de svenska storbankernas totala kärnprimärkapitalkrav eller kärnprimärkapitalnivåer när dessa mäts som andel av bankernas totala tillgångar eller i kronor, däremot kommer andelen pelare 1-krav att öka.

  • När pelare 2-kravet "riskviktsgolvet för svenska bolån" omvandlas till ett pelare-1 krav kommer bankernas genomsnittliga riskvikter att öka vilket medför att även deras riskvägda tillgångar kommer att öka. Detta innebär att storbankernas kapitalkrav och kapitalnivåer kommer att minska när de mäts som andel av deras riskvägda tillgångar.

  • När pelare 1-kraven ökar kommer storbankerna att ställas inför automatiska utdelningsrestriktioner och begränsningar av bonusutbetalningar till anställda i ett tidigare skede än vad som annars hade varit fallet under förutsättning att de inte ökar sina kapitalnivåer.

 


Av Tomas Edlund. Författaren arbetar på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Riksbankens ekonomiska kommentarer innehåller till exempel korta utredningar och debattartiklar. De åsikter som uttrycks i ekonomiska kommentarer är författarnas egna och ska inte uppfattas som Riksbankens ståndpunkt.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2018-10-30