Riksbanken överväger att tillhandahålla en referensränta
Nyhet Riksbanken överväger att under 2020 börja beräkna och publicera en eller flera så kallade dagslåneräntor. Syftet är att bättre kunna utvärdera implementeringen av penningpolitiken. En av de räntor som Riksbanken tar fram på den allra kortaste löptiden skulle samtidigt kunna fungera som alternativ referensränta i svenska kronor. Detta framgår av den remiss som Riksbanken idag skickar ut till olika intressenter för att få synpunkter på sina ställningstaganden. Där redogör man för arbetet med att ta fram en alternativ referensränta i Sverige och för skälen till att just Riksbanken är en lämplig aktör att tillhandahålla en sådan referensränta.
Referensräntor fyller en central och viktig funktion i det finansiella systemet. De ger bland annat ett gemensamt riktmärke för prissättningen av finansiella kontrakt. Det gäller inte minst de referensräntor som kallas ”IBOR:s” (Interbank Offered Rates). Men på grund av händelser i samband med finanskrisen 2007-2008 och den så kallade Liborskandalen 2012 minskade förtroendet för dessa referensräntor. Sedan dess har ramverken kring referensräntorna reformerats och det tas fram nya, alternativa, referensräntor världen över. Även i Sverige pågår det ett arbete med att ta fram en alternativ referensränta som kan komplettera den nuvarande referensräntan Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate). Det är detta arbete som denna remiss berör.
Det finns flera skäl till att det är lämpligt att Riksbanken tillhandahåller en referensränta för den allra kortaste löptiden
För det första kan Riksbanken bidra till referensräntans tillförlitlighet och kvalitet. För det andra är det en kostnadseffektiv lösning för samhället att just Riksbanken utför denna uppgift. I flera andra länder är det dessutom just centralbanken som förser marknaden med olika typer av referensräntor för den kortaste löptiden.
Riksbanken frågar nu efter synpunkter på ställningstagandena i remissen
Riksbanken bjuder in andra myndigheter, finansiella institut och övriga intressenter att ge sin syn på de argument och ställningstaganden som framförs i remissen.
Mer information finns i Riksbankens remiss ”Riksbankens roll i att tillhandahålla en referensränta”.