Sveriges välstånd står sig väl i internationell jämförelse

Ekonomisk kommentar, Nyhet Sedan finanskrisen har välståndet utvecklats svagare i många länder, däribland Sverige. De tre senaste årens svaga svenska utveckling har lett till en diskussion om hur Sveriges välstånd står sig internationellt. Denna ekonomiska kommentar går igenom olika mått på välstånd och jämför utvecklingen i Sverige med omvärlden. Resultatet visar att Sveriges välstånd har stått sig väl de senaste åren, men precis som för många andra rika länder finns det utmaningar.

Välstånd kan mätas på många olika sätt. Hur Sveriges utveckling bedöms i jämförelse med andra länder beror på vilket mått man väljer och vilken tidsperiod man mäter. De flesta välståndsmått försöker fånga utvecklingen i nationell levnadsstandard utifrån data från nationalräkenskaperna. Ett av de vanligaste måtten är BNP per capita (BNP per invånare). BNP summerar värdet på de varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tid, vilket är synonymt med ett lands sammanlagda inkomster under en viss tid. För att få ett ungefärligt mått på hur rikt landet är, dess välstånd, behöver man relatera BNP till befolkningens storlek. För länder med betydande utrikeshandel, som Sverige, är det dessutom viktigt att korrigera BNP per capita för förändringar i relativpriserna på import och export (bytesförhållandet).

Det finns flera faktorer som är viktiga för utvecklingen av nationellt välstånd. Utvecklingen av arbetsproduktiviteten, demografin, arbetskraftsdeltagandet och bytesförhållandet är några viktiga beståndsdelar. Att inkomstutvecklingen har varit lägre i Sverige sedan finanskrisen beror framför allt på att produktiviteten har vuxit långsammare och att en lägre andel av befolkningen är i arbetsför ålder (sämre demografisk utveckling).

Den ekonomiska kommentaren ”Hur står sig den svenska välståndsutvecklingen internationellt?” visar att Sverige ligger på en relativt hög välståndsnivå, även om nivån i förhållande till andra länder har sjunkit något de senaste åren.


Av Hanna Gabrielsson, verksam på Riksbankens avdelning för penningpolitik.

Uppdaterad 2019-11-06
Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00