Redogörelse för penningpolitiken 2019 – återgång till mer normalt konjunkturläge och nollränta
Nyhet I december höjde Riksbanken reporäntan från −0,25 till noll procent, lämnade därmed minusräntan och kunde konstatera att den expansiva penningpolitiken med minusränta och statsobligationsköp har bidragit till att Sverige haft en god ekonomisk utveckling de senaste åren. Detta framgår i Redogörelse för penningpolitiken 2019 och i Utvärdering av Riksbankens prognoser som båda utgör underlag till finansutskottets årliga utvärdering av penningpolitiken.
Penningpolitiken fortsatte att vara expansiv under 2019 – reporäntan var låg och Riksbankens innehav av statsobligationer var omfattande. Handelskonflikten mellan USA och Kina liksom Storbritanniens utträde ur EU skapade osäkerhet om den internationella konjunkturutvecklingen, och detta påverkade finansmarknaderna och försämrade stämningsläget i industrin. Flera centralbanker i omvärlden gjorde penningpolitiken mer expansiv, vilket bidrog till att konjunkturen såg ut att börja stabiliseras.
I Sverige gick ekonomin från ett starkt till ett mer normalt konjunkturläge. Riksbankens prognos i början av 2019 indikerade att det skulle vara lämpligt att höja reporäntan under andra halvåret, under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna stod sig. När räntorna sedan sjönk i omvärlden reviderades prognosen för reporäntan på längre sikt ned. Inflationen sjönk visserligen något under 2019, till 1,7 procent, men den underliggande inflationen hölls väl uppe. Utvecklingen under hösten följde alltså i stora drag Riksbankens bedömning och i december höjde Riksbanken, som aviserat, reporäntan från −0,25 till noll procent. Prognosen tydde på att räntan väntades vara kvar på noll procent de närmaste åren.
Riksbankens prognoser står sig väl jämfört med andras, utom för reporäntan
Under perioden 2010−2019 hade Riksbanken i jämförelse med andra prognosmakare högst träffsäkerhet i prognoserna för BNP-tillväxten och arbetslösheten. Prognoserna för KPIF-inflationen var i linje med genomsnittet medan prognoserna för reporäntan var de minst träffsäkra.
I de prognoser som gjordes under 2018 och 2019 överskattade Riksbanken den svenska BNP-tillväxten, inflationen och reporäntan samt underskattade arbetslösheten. Jämfört med andra gjorde Riksbanken mer träffsäkra prognoser för arbetslösheten under 2019 och mindre träffsäkra prognoser för inflationen och reporäntan. Skillnaden mellan olika prognosmakare är dock generellt liten.
Redogörelse för penningpolitiken
Årets redogörelse för penningpolitiken publiceras under speciella omständigheter. Inom loppet av några månader har coronapandemin ändrat förutsättningarna dramatiskt och gett omfattande effekter på både svensk och global ekonomi. Redogörelsen ska läsas i ljuset av att det under den period som avses, fram till och med slutet av 2019, ännu inte fanns några indikationer på en sådan utveckling.