Ingves och Jansson i finansutskottet: Penningpolitiken ger stöd åt återhämtningen och inflationen
Nyhet, Tal Svensk ekonomi har stått emot den andra vågen av smittspridning förhållandevis väl, stöttad av omfattande ekonomisk-politiska åtgärder. Det sa riksbankschef Stefan Ingves i sin inledning när han och vice riksbankschef Per Jansson idag deltog i årets första utfrågning om penningpolitik i riksdagens finansutskott.
Ingves poängterade samtidigt att återhämtningen som nu börjat är tudelad. Flera tjänstebranscher, som sysselsätter många unga och utrikes födda, är fortfarande hårt drabbade. Osäkerheten är stor och utvecklingen framåt är beroende inte minst av hur det går med vaccinationerna. Men till skillnad från vid många andra kriser väntas BNP så småningom återgå till nivåerna före pandemin. Det beror bland annat på den här krisens annorlunda natur men också på att krisen mötts med stora ekonomisk-politiska åtgärder.
”De olika åtgärder som Riksbanken och andra centralbanker har kunnat sätta in har gjort att vi lyckats undvika att hälsokrisen utvecklats till en finanskris”, poängterade Ingves. Kreditförsörjningen har fungerat och räntorna till hushåll och företag har kunnat hållas låga. ”Utan åtgärderna hade krisen blivit ännu värre för hushåll och företag, inte minst skulle arbetslösheten ha blivit högre. Men osäkerheten är fortfarande stor och det behövs alltjämt en expansiv penningpolitik för att underlätta återhämtningen och bidra till att inflationen stiger mot målet”, sa Ingves.
Jansson fokuserade i sin inledning på inflationen. Den förväntas stiga ganska tydligt framöver, men det beror framför allt på tillfälliga effekter, som stigande energipriser. Den underliggande inflationen förblir måttlig. Riksbankens prognos är att inflationen faller tillbaka, men att den sedan stiger gradvis efter sommaren i takt med återhämtningen i ekonomin.
Jansson noterade också att debatten kring inflationen har ändrats på senare tid. Nu har riskerna för en för hög inflation börjat diskuteras, framför allt i USA. ”Jag tror för egen del att risken för en högre inflation är ungefär lika stor som risken för en lägre”, sa Jansson. ”Men efter en lång tid med för låg inflation, skulle det inte göra något om inflationen i Sverige skjuter över målet en tid. Då skulle jag inte se något behov av att göra penningpolitiken mindre expansiv. En för låg inflation skulle däremot kunna behöva mötas med en mer expansiv penningpolitik, i alla fall om det uppstår förtroendeproblem för vårt inflationsmål. I det fallet kan det också finnas behov av en lägre reporänta”, menade Jansson.