Liten minskning av Sveriges BNP i NGFS klimatscenarier

Att begränsa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen till högst 1,5–2 grader jämfört med förindustriell tid kommer att vara en av de viktigaste samhällsuppgifterna de närmaste årtiondena. Om samhället misslyckas med detta får det allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden och naturens ekosystem, men också för den ekonomiska utvecklingen och välfärden.

I det internationella nätverket NGFS samarbetar centralbanker och tillsynsmyndigheter för att bidra till att utveckla analysen av miljö- och klimatrelaterade risker i den finansiella sektorn. I en ekonomisk kommentar presenterar två medarbetare på Riksbanken en översikt av de ekonomiska konsekvenserna av NGFS klimatscenarier. Enligt scenarierna blir effekterna på BNP förhållandevis små. Scenarierna visar även att den svenska inflationen kan öka under vissa förutsättningar.

I beräkningarna av scenarierna finns så kallade fysiska risker och omställningsrisker med. De förstnämnda är risker som beror på extrema väderförhållanden. Omställningsrisker berör omställningen till en mindre fossilbaserad ekonomi. Det kan vara politiska beslut om höjda skatter på koldioxidutsläpp, höjda priser på utsläppsrätter eller ändrade konsumtionsmönster.

Däremot har NGFS inte tagit med risken för tröskeleffekter i sina scenarier. Det är effekter som i början av skeendet knappt märks men som vid en viss gräns – vid ett så kallat tröskelvärde – leder till stora och ofta oåterkalleliga förändringar. Dessa effekter kan innebära stora kostnader för både natur och ekonomi om de inträffar.

­­­Författarna Emma Bylund och Magnus Jonsson är verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik