Redogörelse för penningpolitiken 2020 – Viktigaste uppgiften: att mildra coronakrisens effekter på ekonomin
Nyhet, Riksbanksstudie 2020 blev ett ovanligt år i många avseenden. Coronapandemin förändrade de ekonomiska utsikterna i grunden. BNP rasade och förutsättningarna för att klara inflationsmålet under året ändrades totalt. Regeringar och centralbanker världen över satte in stora finans- och penningpolitiska åtgärder för att mildra konsekvenserna för ekonomin och hindra problemen i de drabbade sektorerna från att sprida sig till övriga delar av ekonomin och till den finansiella sektorn. Året blev därför ovanligt även för Riksbanken. Normalt sett fattar direktionen penningpolitiska beslut fem gånger per år. Under 2020 blev det beslut vid drygt 20 olika tillfällen.
Riksbanken fokuserade på att förhindra att coronakrisen även skulle resultera i en finansiell kris och en ännu kraftigare lågkonjunktur som i sin tur kunde ha lett till en mer varaktigt låg inflation. Åtgärderna hade således det dubbla syftet att å ena sidan upprätthålla den finansiella stabiliteten och understödja realekonomin, å andra sidan bidra till att uppnå inflationsmålet. De kunde dock inte hindra de stora fallen i både den ekonomiska aktiviteten och inflationen, eftersom krisen hade ett ovanligt ursprung och ett mycket snabbt förlopp. Därför kom inflationen att avvika från Riksbankens inflationsmål relativt mycket under året. Sammantaget drabbades dock produktionen och sysselsättningen under 2020 mindre än vad man befarade i början av krisen. En förklaring till det är det omfattande ekonomisk-politiska stöd som satts in både i Sverige och i omvärlden.
Läs gärna mer om förra årets penningpolitik i rapporten Redogörelse för penningpolitiken. Där finns också resonemang kring ett antal frågor hämtade från den penningpolitiska debatten under året, däribland nivån på reporäntan, köpen av företagspapper och penningpolitikens fördelningseffekter.
Ovanligt svårt att göra prognoser
Att göra prognoser för den ekonomiska utvecklingen är aldrig enkelt. Men när pandemin drabbade världsekonomin blev den framtida ekonomiska utvecklingen extremt osäker och prognosarbetet svårare än någonsin. Efter ett år kan man konstatera att även om BNP föll påtagligt 2020 var det ändå så att tillväxten visade sig bli oväntat hög och arbetslösheten oväntat låg under året i förhållande till de prognoser som Riksbanken gjorde strax efter att pandemin slagit till. Riksbanksstudien Utvärdering av Riksbankens prognoser är ett komplement till Redogörelsen för penningpolitiken. Den beskriver den ekonomiska utvecklingen under året i förhållande till Riksbankens prognoser och innehåller en utvärdering av Riksbankens prognoser i förhållande till andras.
REDOGÖRELSE FÖR PENNINGPOLITIKEN
Riksdagens finansutskott granskar och utvärderar varje år den penningpolitik som Riksbanken fört under de närmast föregående åren. Redogörelsen för penningpolitik är ett underlag till den utvärderingen.