Riksbanken tar hänsyn till hållbarhet vid köp av företagsobligationer

Riksbanken har under det senaste året satt in flera åtgärder för att mildra pandemins effekter på den svenska ekonomin. Riksbanken har bland annat, i penningpolitiskt syfte, köpt obligationer utgivna av svenska icke-finansiella företag.

En fråga som har diskuterats de senaste åren är om centralbanker bör ta hänsyn till hållbarhet när de köper företagsobligationer i penningpolitiskt syfte.  Hur långt centralbanker kan gå i sin hänsyn till hållbarhet beror bland annat på kopplingarna mellan klimatrisker och penningpolitik respektive finansiell stabilitet, samt vilka förutsättningar det finns inom respektive centralbanks ansvarsområde för att exempelvis bidra till en övergång till en mindre fossilbaserad ekonomi.

Något som har aktualiserats alltmer under senare tid är de fysiska risker och omställningsrisker som är kopplade till hållbarhet och klimatförändringar. Dessa räknas som källor till finansiell risk för den som äger värdepapper utgivna av företag som är utsatta för hållbarhetsrisker.

Precis som andra centralbanker har Riksbanken en skyldighet att hantera finansiella risker som följer av de åtgärder som vidtas i penningpolitiskt syfte. Riksbanken har därför beslutat att från och med januari 2021 tillämpa en så kallad normbaserad negativ screening vid köp av företagsobligationer som innebär att Riksbanken endast köper obligationer utgivna av företag som bedöms efterleva internationella standarder och normer för hållbarhet.

I den ekonomiska kommentaren ”Hållbarhetshänsyn vid köp av företagsobligationer” beskriver författarna bakgrunden till Riksbankens beslut. Kommentaren redogör även för de lagbestämmelser och principer som har betydelse i sammanhanget. Slutligen beskrivs vilka internationella normer som den negativa screeningen bygger på och hur screeningen genomförs i praktiken.

Av Magnus Andersson och Mikael Stenström, verksamma vid Riksbankens avdelning för marknader respektive stabsavdelning.