Riksbanksstudie: Riksbankens värdepappersköp sedan 2015 har bidragit till lägre räntor och bättre ekonomisk utveckling

Riksbanksstudie Hur har Riksbankens köp av värdepapper 2015-2022 fungerat? Vilka effekter har de haft? Och vilka är erfarenheterna av andra centralbankers köp? Detta beskrivs i en Riksbanksstudie av Björn Andersson, Meredith Beechey Österholm och Peter Gustafsson på Riksbankens avdelning för penningpolitik.

Två faser av värdepappersköp i syfte att ge stöd åt ekonomin och inflationen

Riksbankens köp av statsobligationer 2015-2017 skedde i en miljö där inflationen varit under målet en längre tid, inflationsförväntningarna sjönk trendmässigt samtidigt som ECB genomförde stora köp av statsobligationer. Styrräntan hade sänkts under noll och köpen syftade till att stödja ekonomin i ett osäkert läge och säkerställa att inflationen steg upp mot målet tillräckligt snabbt.

Våren 2020 bröt pandemin ut. På kort tid eskalerade oron på finansmarknaderna och i det mest turbulenta skedet fanns det en risk att situationen skulle övergå i en finansiell kris. Riksbanken utökade då sina värdepappersköp i syfte att hålla ränteläget lågt, ge ett brett stöd till kreditförsörjningen och att stödja svensk ekonomi i en tid med stor osäkerhet.

Internationella och svenska studier tyder på positiva effekter på realekonomin och inflationen

En stor del av den litteratur som finns kring erfarenheter av värdepappersköp utgår från förhållanden i stora ekonomier där man finner positiva effekter på realekonomin och inflationen. Det finns färre studier för små, öppna ekonomier som den svenska där köpen kan fungera något annorlunda. Till exempel kan köpens effekter på växelkursen ha en större betydelse.

Studier av Riksbankens köp av värdepapper tyder på att de bidrog till mer expansiva finansiella förhållanden såväl 2015-2017 som under pandemin, bland annat för att räntorna på olika värdepapper sjönk och växelkursen försvagades. Det finns relativt få svenska studier av effekterna på den ekonomiska aktiviteten och inflationen. Men de som finns ger bilden av positiva, om än osäkra, effekter på BNP och inflationen.

Förebyggande motiv gör det svårare att uppskatta de samlade effekterna av köpen

Riksbankens värdepappersköp har i stor utsträckning haft förebyggande motiv. Under perioden 2015-2017 syftade köpen till att förhindra en fortsatt nedgång i inflationsförväntningarna och under pandemin utformade Riksbanken köpen till stor del för att förhindra en finansiell kris. Detta gör det svårt att uppskatta de totala effekterna av köpen eftersom man skulle behöva jämföra den faktiska utvecklingen med en utveckling som inte inträffade bland annat tack vare Riksbankens köp. Det är samtidigt svårt att identifiera effekterna av just Riksbankens köp av värdepapper, särskilt under pandemin när centralbanker, regeringar och myndigheter i såväl Sverige som omvärlden också satte in kraftfulla åtgärder.

Vilka penningpolitiska åtgärder man ska sätta in är alltid en avvägning mellan de effekter man vill uppnå och andra effekter som samtidigt kan uppstå. Studien diskuterar bland annat hur köpen kan ha påverkat funktionssättet på de marknader där Riksbanken köpt värdepapper, risken för Riksbankens finansiella oberoende och uppbyggnaden av finansiella obalanser.

Även om Riksbankens köp av värdepapper var omfattande under pandemin är det svårt att argumentera för att köpen skulle kunna förklara en stor del av inflationsuppgången andra halvåret 2021 och 2022. Inflationen har stigit snabbt över stora delar av världen och uppgången är snarare en konsekvens av pandemirelaterade faktorer och Rysslands invasion av Ukraina.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2022-12-21