Bankerna kan förbättra sitt sätt att mäta likviditetsrisker
Ekonomisk kommentar, Nyhet I en ny ekonomisk kommentar beskrivs hur ett kompletterande likviditetsmått, som utgår från LCR (Liquidity Coverage Ratio), kan beräknas så att det tar hänsyn till det ytterligare likviditetsbehov som krävs för att bankerna ska klara sig under hela den stressade 30-dagarsperioden som LCR omfattar och inte bara vid dag 30. Framför allt är det likviditetsrisker i närtid som är extra viktigt att följa eftersom det då är ont om tid för åtgärder, skriver författarna Tobias Lindqvist och Erik Olausson.
Ett av de vanligaste måtten när banker världen över mäter sin likviditetsrisk är LCR. Måttet visar vilka nettoutflöden av pengar en bank generellt förväntas få under stressade förhållanden de kommande 30 dagarna. Ett problem med måttet är att det inte tar hänsyn till när i tiden som in- och utflöden av pengar sker under de kommande 30 dagarna, utan flödena mäts bara aggregerat efter 30 dagar. För att likviditetsreserven ska täcka även de löptidsrisker som inträffar före dag 30 och därmed ytterligare säkra den kortsiktiga betalningsförmågan kan det vara motiverat att studera bankernas kassaflöden lite närmare och undersöka hur LCR skulle kunna kompletteras med ett justerat mått som visar löptidsriskerna under hela perioden.
Vi har därför valt att ta fram ett justerat LCR-mått som beaktar kassaflödena dag för dag under dessa 30 dagar. Det justerade måttet skulle kunna användas för att bedöma om banker håller tillräckligt med likvida tillgångar för att klara sig till och med dag 30. Detta är en bra grund om man vill förebygga likviditetskriser.
Författare: Tobias Lindqvist och Erik Olausson.