Förändringar i befolkningens sammansättning gör att arbetskraften växer långsammare

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden i Sverige är höga, i både internationell och historisk jämförelse. Den kraftiga ökningen i sysselsättningsgraden bland utrikes födda under de senaste åren visar att arbetsmarknaden med tiden kan anpassa sig till förändringar i utbudet av arbetskraft men också att den allmänna efterfrågan på arbetskraft har varit hög.

Men de kommande åren väntas förändringar i befolkningens sammansättning leda till att arbetskraften växer betydligt långsammare än det senaste decenniet. Det beror dels på en lägre befolkningstillväxt, dels på ålderssammansättningen. Efter 2025 väntas tillväxten i arbetskraften främst ske i grupperna av unga (15–24 år) och äldre (65–74 år). Eftersom unga och äldre har lägre arbetskraftsdeltagande leder det till att det totala arbetskraftsdeltagandet minskar något de kommande åren.

Uppdelad på inrikes och utrikes födda växer arbetskraften framöver enbart till följd av att gruppen utrikes födda ökar. Därför är den trendmässiga ökningen i sysselsättningsgraden bland utrikes födda, och särskilt den kraftiga ökningen efter pandemin, mycket positiv för den framtida utvecklingen på den svenska arbetsmarknaden. Men utrikes födda har fortsatt betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda. Förändringar i befolkningens sammansättning väntas bidra till att den totala sysselsättningsgraden minskar något de kommande åren. Om utrikes föddas integration på arbetsmarknaden förbättras varaktigt, skulle det betyda lägre jämviktsarbetslöshet samt högre sysselsättning och produktion.

Det finns även andra faktorer än förändringar i befolkningens sammansättning som påverkar arbetsmarknaden. Dessa tar Riksbanken hänsyn till i prognoserna som publiceras löpande i den penningpolitiska rapporten.

Författare: Iida Häkkinen Skans och Pernilla Wasén, verksamma vid avdelningen för penningpolitik.