Hur kan allmänheten få tillgång till digitala centralbankspengar?
Nyhet Riksbankens e-kronapilot släpper nu sin tredje rapport som går igenom hur en e-krona skulle kunna fungera om ett beslut tas i framtiden om att ge ut digitala centralbankspengar. Fokus under etapp 3 har varit att undersöka hur Riksbanken skulle kunna samverka med andra aktörer på betalningsmarknaden för att ge allmänheten tillgång till och möjlighet att betala med e-kronor, hur villkorsstyrda betalningar kan utformas och om digitala centralbankspengar kan förenkla gränsöverskridande betalningar.
E-kronapilotens utgångspunkt har varit att Riksbanken ska samverka med betaltjänstleverantörer för att säkerställa att allmänheten får tillgång till e-kronor om sådana ges ut. I en eventuell framtida samverkansmodell för e-kronan kan Riksbanken välja på olika nivåer av styrning, alltifrån en låg nivå där deltagarna har stor frihet att utforma tjänster och gränssnitt mot allmänheten till en hög nivå där deltagarna måste följa ett fördefinierat och enhetligt gränssnitt och tjänsteutbud.
En låg nivå på styrningen kan visserligen främja konkurrens och innovation men samtidigt leda till att e-kronan implementeras på olika sätt och därmed blir svår för allmänheten att känna igen. En hög nivå på styrning säkerställer att det finns ett enhetligt utbud och enhetligt utformande tjänster för e-kronan men kan samtidigt utgöra ett hinder för konkurrens och innovation.
Slutsatsen är att Riksbanken tillsammans med aktörerna på betalningsmarknaden behöver finna en god balans mellan de övergripande målen med en e-krona och allmänhetens respektive marknadens behov.
E-kronapiloten har också undersökt möjligheten att genomföra villkorsstyrda betalningar i e-krona och om det i så fall går att använda den tekniska plattform som piloten bygger på. Riksbanken genomförde ett framgångsrikt test med en fiktiv kund och bilhandlare. Testet gick ut på att kunden köpte en specifik bil till ett överenskommet pris men med villkoret att betalningen gick igenom först när kunden var registrerad som ägare till bilen.
Arbetet har visat hur den tekniska lösningen kan göra det möjligt att utveckla mer avancerade betaltjänster till nytta för användarna. Villkorsstyrda betalningar kan dock innebära att mer data kring användarna delas inom e-kronanätverket. Det är därför viktigt att den här typen av frågor utreds noga, inte minst för att skydda människors personliga integritet.
E-kronapiloten har även deltagit i ett samarbetsprojekt med Bank of Israel, Norges Bank och Bank for International Settlement (BIS) som undersökt om digitala centralbankspengar skulle kunna förenkla gränsöverskridande betalningar som ofta är dyra och krångliga. Arbetet med detta beskrivs i en separat rapport som går att ta del av här.
Fakta om e-kronapiloten
Riksbanken initierade 2020 ett pilotprojekt för att ta fram förslag till en teknisk lösning för en digital centralbankspeng, en e-krona, som kan fungera som ett komplement till kontanter. Pilotprojektets mål är att i testmiljö visa hur en e-krona skulle kunna se ut och fungera och användas av allmänheten. Idag finns inget beslut om att ge ut en e-krona, hur en e-krona skulle se ut eller vilken teknik som i så fall ska användas. Huvudsyftet med e-kronapiloten är att Riksbanken ska öka sin kunskap om en centralbanksutgiven digital krona.