Utfrågning i finansutskottet om Riksbankens verksamhet och penningpolitiken
Nyhet, Tal Under tisdagen deltog hela direktionen i en öppen utfrågning i finansutskottet om Riksbankens verksamhet och årsredovisningen för 2023 samt den aktuella penningpolitiken.
Riksbankschef Erik Thedéen inledde utfrågningen med att sammanfatta året som gått och konstaterade att mycket hänt på Riksbanken och i omvärlden som har haft betydelse för verksamheten.
”2023 präglades av den höga inflationen som påverkade hushåll och företag mycket negativt. Vårt fokus har varit att få ner inflationen inom rimlig tid. Vi har också haft att förhålla oss till det försämrade omvärlds- och säkerhetsläget, och vi har kommit en god bit på väg med vårt nya uppdrag att se till att betalningar ska fungera under fredstida krissituationer och vid höjd beredskap. Vi har också genomfört ett antal åtgärder för att minska risken i Riksbankens balansräkning.”
I den andra delen av utfrågningen stod den aktuella penningpolitiken i fokus. Thedéen inledde med att sammanfatta direktionens senaste penningpolitiska beslut från februari.
”Inflationen har sjunkit de senaste månaderna och är på fastare mark. Vår bedömning är därför att räntetoppen verkar vara nådd. Om utsikterna för inflationen fortsätter att vara gynnsamma utesluter vi inte att styrräntan kan sänkas under första halvåret i år. Om tre veckor har vi vårt nästa penningpolitiska möte. Inför det kommer vi att väga samman all ny information och göra en ny bedömning av vilken penningpolitik som är lämplig för att vi ska få en låg och stabil inflation i Sverige.”
Vice riksbankschef Per Jansson tog därefter vid och kommenterade osäkerheten kring inflationsutvecklingen.
”Vi är på god väg att få ner inflationen och risken för att den höga inflationen ska bita sig fast har minskat. Inflationstrenderna och prisindikatorerna utvecklas gynnsamt, i både Sverige och omvärlden. Aktiviteten i svensk ekonomi talar för begränsade uppåtrisker för inflationen från efterfrågesidan. Till detta kommer att förtroendet för inflationsmålet är starkt. Men vi kan trots detta givetvis inte utesluta bakslag. Sådana kan komma från utökade geopolitiska spänningar, en svagare kronkurs eller att normaliseringen av företagens prissättningsbeteende dröjer. I ett dåligt scenario där dessa risker materialiseras samtidigt kan effekten på inflationen bli betydande. Penningpolitiken behöver mot den här bakgrunden bedrivas med försiktighet, där varje steg noga prövas och övervägs.”