Hushållens höga skuldsättning största risken i svensk ekonomi

Pressmeddelande Hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi. För att komma till rätta med problemen kring hushållens skuldsättning är det framför allt angeläget att åtgärder vidtas inom bostadspolitiken och skattepolitiken. Samtidigt finns det flera strukturella sårbarheter och risker kopplade till banksystemet i Sverige. Därför är det viktigt att bankerna har tillräckligt mycket kapital och själva försäkrar sig mot likviditetsrisker i olika valutor. Att risker kopplade till den internationella utvecklingen bedöms vara större än i våras gör det än mer angeläget att hantera riskerna och sårbarheterna i det svenska finansiella systemet.

Hushållens höga skuldsättning utgör den största risken

De svenska hushållens skulder har ökat under lång tid och hushållen är idag högt skuldsatta, både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. Riksbanken anser att hushållens höga och växande skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi. Det är därför viktigt med åtgärder inom framför allt bostadspolitiken och skattepolitiken som minskar riskerna och ökar motståndskraften i hushållssektorn. Det är viktigt att alla bolån omfattas av en gedigen kreditprövning och att makrotillsynen utformas på ett ändamålsenligt sätt.

Problem på bostadsmarknaden kan sprida sig

Skuldsättningen har gått hand i hand med kraftigt stigande bostadspriser. Efter ett fall som inleddes under hösten i fjol har priserna på bostäder stabiliserats något den senaste tiden och skuldsättningen ökar nu i långsammare takt. De svenska hushållens skulder bedöms dock fortsatt öka snabbare än deras inkomster under de närmaste åren. Att bostadspriserna har dämpats från höga nivåer sedan hösten 2017 har skapat osäkerhet på bostadsmarknaden. Hushållen har blivit mer avvaktande till att köpa bostäder vilket har lett till färre försäljningar och nybyggnationer för i synnerhet små bostadsutvecklare. Om osäkerheten på bostadsmarknaden består, eller om bostadspriserna faller ytterligare, finns det en risk för att fler aktörer på bostadsmarknaden får problem. Det kan i ett dåligt scenario medföra att problemen sprider sig till den övriga ekonomin och till det finansiella systemet.

Sårbarheter i banksystemet kräver åtgärder

Det finns flera sårbarheter och risker kopplade till banksystemet i Sverige, däribland dess storlek, koncentration, sammanlänkning, begränsade kapitalnivåer och i vissa avseenden låga motståndskraft mot likviditetsrisker. Bankernas stora exponering mot bostads- och fastighetsmarknaden, som i stor utsträckning finansieras på de internationella kapitalmarknaderna, bidrar också till att öka sårbarheterna. Givet dessa sårbarheter är det angeläget att bankerna har tillräckligt mycket kapital och likviditet. Riksbanken anser därför att bankernas kapital i förhållande till totala tillgångar bör öka och att ett bruttosoliditetskrav på 5 procent snarast bör införas. Det är också angeläget att bankerna själva försäkrar sig mot likviditetsrisker i olika valutor. Finansinspektionen bör därför införa krav på likviditetstäckningsgrad (LCR) i alla väsentliga valutor, inklusive svenska kronor. Riksbanken anser även att det är viktigt att utländska tillsynsmyndigheter säkerställer att utländska banker med betydande verksamhet i Sverige omfattas av lika höga krav på likviditet och kapital som de svenska bankerna.

Stigande risker i omvärlden kan påverka svensk finansiell stabilitet

Utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna kan medföra väsentliga risker för den finansiella stabiliteten och i förlängningen också för samhällsekonomin. Risker kopplade till omvärldsutvecklingen bedöms vara större än i våras. Bland annat har handelskonflikten mellan USA och Kina intensifierats. I Italien har regeringen signalerat omfattande ofinansierade reformer som kan bli svåra att genomföra mot bakgrund av EU:s finanspolitiska regelverk, vilket fått räntorna på italienska statsobligationer att stiga kraftigt. Det finns även osäkerhet som rör de ekonomiska och finansiella effekterna av Storbritanniens utträde ur EU, i synnerhet om Storbritannien skulle lämna EU utan ett utträdesavtal.

En presskonferens med förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 11:00 på Riksbanken.
Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.

Uppdaterad 2018-11-21
Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00