Reporäntan oförändrad på −0,50 procent

Pressmeddelande Konjunkturen är stark och inflationen är vid målet på 2 procent. Liksom tidigare är dock inflationstrycket måttligt. För att inflationen ska förbli nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Direktionen har därför beslutat att behålla reporäntan oförändrad på −0,50 procent. Även prognosen för reporäntan är oförändrad och indikerar som tidigare att långsamma höjningar av reporäntan inleds mot slutet av året.

Internationella konjunkturen förstärks men osäkerheten har ökat

Den ekonomiska utvecklingen i omvärlden är fortsatt gynnsam. Osäkerheten om den framtida utvecklingen har dock ökat till följd av bland annat utökade handelsrestriktioner och den ekonomisk-politiska utvecklingen i Italien. Inflationen i omvärlden är måttlig men stiger i år på grund av högre oljepriser. Normaliseringen av omvärldens penningpolitik sker långsamt.

Stark svensk konjunktur, måttligt inflationstryck

I Sverige är den ekonomiska aktiviteten hög, arbetsmarknaden stark och inflationen vid målet. Liksom i omvärlden har högre energipriser bidragit till stigande inflation. Kronans växelkurs har utvecklats svagare än väntat och tillsammans med snabbare energiprisökningar bidrar detta till högre inflation det närmaste året jämfört med i tidigare bedömning. Men på längre sikt är prognosen för KPIF-inflationen oförändrad.

Mått på underliggande inflation, som ger en indikation om vart inflationen är på väg på lite sikt, tyder alltjämt på att inflationstrycket är måttligt. För att inflationen ska vara vid 2 procent även framöver är det viktigt att konjunkturen fortsätter att vara stark och sätter avtryck i prisökningarna. Växelkursen väntas stärkas gradvis de kommande åren men det råder osäkerhet kring prognosen. Det är viktigt att kronans växelkurs utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen förblir nära målet.

Expansiv penningpolitik för en inflation vid målet även framöver

Sammantaget bedömer direktionen att det är lämpligt att behålla penningpolitiken oförändrad. Direktionen har därför beslutat att låta reporäntan vara kvar på −0,50 procent. Även prognosen för reporäntan är oförändrad och indikerar som tidigare att långsamma höjningar av reporäntan inleds mot slutet av året. Riksbankens innehav av statsobligationer uppgår till cirka 330 miljarder kronor i nominellt belopp. Tills vidare återinvesteras förfall och kupongbetalningar i obligationsportföljen.

Om förutsättningarna för inflationsutvecklingen skulle ändras har direktionen beredskap att anpassa penningpolitiken. Riskerna för en allt för låg inflation förtjänar särskilt stor uppmärksamhet eftersom det vid rådande räntenivåer är svårare att hantera en inflation som blir för låg än en som blir för hög.

Direktionen har också fattat beslut om att förlänga det mandat som underlättar att snabbt intervenera på valutamarknaden. Kronan har försvagats det senaste året. Men under de kommande åren väntas den stärkas och växelkursen är fortfarande en källa till osäkerhet vad gäller inflationsutvecklingen. En allt för snabb kronförstärkning skulle göra det svårare att stabilisera inflationen.

Viktigt med åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning

Det låga ränteläget bidrar till att öka riskerna kopplade till hushållens höga och stigande skuldsättning. Samtidigt kvarstår de grundläggande orsakerna till att skuldsättning blivit så hög. För att utvecklingen i svensk ekonomi ska bli långsiktigt hållbar behövs därför åtgärder inom bostadspolitiken och skattepolitiken och, vid behov, inom makrotillsynen.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och reporänta *
  2017201820192020
KPI 1,8  2,0 (1,8)  2,7 (2,6)  2,9 (2,9)
KPIF 2,0   2,1 (1,9)  2,1 (1,9)  1,9 (2,0)
BNP 2,3  2,5 (2,6)  1,9 (2,0)  2,1 (2,1)
Arbetslöshet, procent 6,7   6,2 (6,3)  6,3 (6,4)  6,4 (6,4)
Reporänta, procent  −0,5  −0,5 (−0,5)  −0,1 (−0,1)  0,5 (0,5)

*Årlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i april 2018 inom parentes.

Källor: SCB och Riksbanken

Prognos för reporäntan *
 2018 
kv2
2018 
kv3
2018 
kv4
2019 
kv3
2020
kv3
2021
kv3 
Reporänta  −0,50  −0,50 (−0,50)  −0,43 (−0,43)  0,01 (0,01)  0,57 (0,57)  1,15

*Procent, kvartalsmedelvärden

Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i april 2018 inom parentes.

Källa: Riksbanken

Vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förespråkade en räntebana som indikerar en första höjning av reporäntan med 0,25 procentenheter i september eller oktober i år men som sammanfaller med rapportens räntebana från och med tredje kvartalet 2019.

Vice riksbankschef Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att hålla reporäntan oförändrad och mot räntebanan i den penningpolitiska rapporten. Han förordade en höjning av reporäntan till −0,25 procent med hänvisning till den starka ekonomiska utvecklingen i Sverige och internationellt.

Vice riksbankscheferna Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet att förlänga mandatet för valutainterventioner. Flodén angav samma motivering som vid de tidigare besluten kring mandatet. Ohlsson ansåg att i ett läge med inflation och inflationsförväntningar nära målet kan eventuella interventioner på valutamarknaden handläggas utan särskilda mandat.

Beslutet om reporäntan tillämpas från 4 juli 2018. Protokollet från direktionens penningpolitiska möte publiceras den 12 juli. Mer information om mandatet för valutainterventioner finns i separat protokollsbilaga på www.riksbank.se. En presskonferens med riksbankschef Stefan Ingves och Jesper Hansson, chef för Riksbankens avdelning för penningpolitik, hålls idag klockan 11:00 på Riksbanken. För att delta måste du visa presslegitimation. Presskonferensen sänds direkt på www.riksbank.se.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2018-07-03