Hushållens höga skuldsättning fortsatt största risken i svensk ekonomi
Pressmeddelande Hushållens höga skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi. För att komma till rätta med de grundläggande orsakerna till att skuldsättningen har blivit så hög är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken.
Hög skuldsättning fortsatt den största risken - strukturella reformer på bostadsmarknaden krävs
Riksbanken bedömer att de svenska hushållens höga skuldsättning utgör den största risken i svensk ekonomi. Hushållens skulder har ökat under lång tid och hushållen är idag högt skuldsatta, både i ett historiskt perspektiv och i internationella jämförelser. Detta innebär att hushållen är känsliga för förändringar som påverkar deras ekonomi, som exempelvis stigande räntor, ökande arbetslöshet och fallande bostadspriser. Sedan i höstas har dock ökningstakten i utlåningen till hushåll med bostäder som säkerhet dämpats något. Sammantaget växer nu skulderna i ungefär samma takt som hushållens inkomster. Lägre bostadspriser och det skärpta amorteringskravet har bidragit till att nya bolånetagare amorterar mer, och belånar sig mindre i förhållande till sina inkomster, jämfört med året innan.
Men de grundläggande problemen med hushållens skulder kvarstår och hänger ihop med bostadsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden fungerar dåligt och skattesystemet är inte väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Därför är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken för att hantera obalanserna mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden.
Sårbarheter i banksystemet kräver åtgärder
Det finns sårbarheter och risker i det svenska banksystemet, framför allt dess storlek, koncentration, sammanlänkning, begränsade kapitalnivåer och, i vissa avseenden, låga motståndskraft mot likviditetsrisker. De strukturella sårbarheterna i banksystemet gör det angeläget att bankerna har tillräckligt mycket kapital och likviditet. Bankerna behöver öka sitt kapital i förhållande till sina totala tillgångar och Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent.
Bankerna finansierar sig dessutom till stor del på de internationella kapitalmarknaderna, varav en stor del är kortfristiga skulder i utländsk valuta, vilket bidrar till att öka sårbarheterna. De penningtvättsutredningar som pågår i svenska banker skulle kunna påverka förtroendet för bankerna och på så vis försämra deras möjligheter till finansiering.
Ytterligare risker som kan påverka svensk finansiell stabilitet
De största riskerna i omvärlden är den pågående handelskonflikten mellan USA och flera andra länder, de strukturella problemen i den europeiska banksektorn, problemen med svaga offentliga finanser i flera europeiska länder och Brexit.
Riksbankens övervakning visar att den finansiella infrastrukturen överlag fungerar bra i dagsläget, men motståndskraften mot finansiella risker behöver öka.
Cyberrisker ses idag som en av de största riskerna mot det internationella finansiella systemet och dess deltagare. Det är av största vikt att myndigheter, banker och finansiella infrastrukturföretag arbetar med att förebygga cyberhot i sina system.
En presskonferens med vice riksbankschef Per Jansson och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls i dag klockan 10:00 på Riksbanken.
Presslegitimation eller motsvarande krävs. Presskonferensen kommer att sändas direkt på Riksbankens webbplats, www.riksbank.se, där den också finns tillgänglig i efterhand.