Ingves och Skingsley i finansutskottet: Utfrågning om penningpolitiken

Pressmeddelande Riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Cecilia Skingsley besökte idag riksdagens finansutskott för en utfrågning om Riksbankens penningpolitik.

I slutet av förra året höjde Riksbanken reporäntan för första gången på sju år. Ingves inledde därför årets första utfrågning om penningpolitiken med att motivera höjningen. ”I takt med att inflationen etablerats vid inflationsmålet och förtroendet för målet har stärkts har behovet av en mycket expansiv penningpolitik minskat något”, sa Ingves. Riksbankens inflationsprognos bygger på att räntan höjs långsamt framöver.

Men Ingves poängterade samtidigt hur beroende den svenska ekonomin är av utvecklingen i omvärlden och lyfte ett antal osäkerhetsfaktorer som kan komma att påverka den ekonomiska utvecklingen: styrkan i den europeiska konjunkturen, Brexit och handelskonflikten mellan USA och Kina. ”Vår räntebana är en prognos, inte ett löfte”, påminde Ingves. ”Penningpolitiken behöver som alltid anpassas efter konjunktur- och inflationsutsikterna”.  

Ingves sa också att direktionen överväger att gå från sex till fem penningpolitiska möten per år. ”Vi tror att fem möten per år är lagom för att kunna bedriva en väl avvägd penningpolitik. Det skulle frigöra resurser som kan läggas på fördjupad penningpolitisk analys. Men en sådan förändring kräver viss framförhållning och det är därför inte aktuellt att ändra på årets annonserade möten utan tidigast från 2020”, sa Ingves.

Skingsley diskuterade i sin inledning vilka fördelningseffekter den förda penningpolitiken fått, mot bakgrund av den debatt som förts kring detta. Effekterna av en expansiv politik är dock inte fördelningsmässigt entydiga. Vissa grupper har gynnats av stigande tillgångspriser. Samtidigt har sysselsättningen ökat till historiskt hög nivå. ”Att arbetsmarknaden blivit starkare och att risken för arbetslöshet minskat spelar stor roll för individer med svag anknytning till arbetsmarknaden”, sa Skingsley. ”I grunden är penningpolitiken inte något lämpligt fördelningspolitiskt verktyg, dels därför att fördelningseffekterna är oklara, dels därför att det skulle vara svårt att kombinera med penningpolitikens uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde”, avslutade Skingsley.

Via länkarna nedan finns de bilder Ingves och Skingsley visade i finansutskottet.

Uppdaterad 2019-03-07
Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00