Protokoll från det penningpolitiska mötet den 4 september 2019
Pressmeddelande, Protokoll Vid det penningpolitiska mötet den 4 september 2019 beslutade Riksbankens direktion att lämna reporäntan oförändrad på −0,25 procent. Liksom tidigare indikerar prognosen för reporäntan att räntan höjs mot slutet av året eller i början av nästa år. Låga räntor i omvärlden och ett försämrat stämningsläge innebär dock att reporäntan därefter väntas höjas i en långsammare takt, jämfört med bedömningen i juli.
Ledamöterna ställde sig bakom den bild av konjunktur- och inflationsutsikterna som beskrivs i utkastet till penningpolitisk rapport. Efter flera år med hög tillväxt har svensk ekonomi gått in i en lugnare fas, vilket sedan en tid tillbaka också legat i Riksbankens prognoser. Resursutnyttjandet dämpas men är fortsatt högre än normalt och inflationen har legat nära inflationsmålet på 2 procent sedan början av 2017. Enligt vissa mått har de långsiktiga inflationsförväntningarna sjunkit något i år, men den samlade bilden är att de är nära 2 procent. Utvecklingen för inflationen har varit ungefär i linje med Riksbankens prognoser och det talar för att i dagsläget hålla fast vid den tidigare kommunicerade penningpolitiken för det närmaste halvåret.
Även om realekonomin och inflationen i omvärlden i stort sett utvecklats som väntat så betonade ledamöterna att stämningsläget har försämrats och att risken för en snabbare avmattning har ökat. Detta är bland annat kopplat till den pågående handelskonflikten mellan USA och Kina och osäkerheten kring Storbritanniens utträde ur EU. Flera ledamöter framhöll att marknadsräntorna fallit påtagligt under året och att förväntningarna på penningpolitiken blivit allt mer expansiva. Flera centralbanker har också sänkt sina styrräntor eller kommunicerat att penningpolitiken kan komma att göras mer expansiv. Marknadsprissättningen tyder på att marknadsaktörerna förväntar sig mycket stora penningpolitiska stimulanser.
Den ökade oron i världsekonomin och ett ränteläge som förväntas vara lågt under längre tid gör att ledamöterna bedömer att räntan behöver höjas i en långsammare takt framöver, jämfört med bedömningen i juli.
Samtliga ledamöter ställde sig bakom prognosen för reporäntan. En ledamot var tveksam till prognosen att räntan höjs mot slutet av året eller i början av nästa år, men reserverade sig ändå inte mot reporäntebanan. Flera ledamöter betonade att även om Riksbanken inte kan agera oberoende av omvärldsutvecklingen så befinner sig Sverige ur många aspekter i ett mer gynnsamt läge jämfört med omvärlden, med en fortsatt ganska stark konjunktur och en inflation som varit nära målet under en längre tid. Riksbanken har därmed något större utrymme än tidigare att avvika från omvärldens penningpolitik. Ett par ledamöter lyfte fram utvecklingen på bostadsmarknaden och riskerna med hushållens höga skuldsättning vilket utgör en sårbarhet för svensk ekonomi.