Riksbanken minskar valutareserven och utvecklar villkoren för nödkredit

Pressmeddelande Riksbanken har en guld- och valutareserv för att kunna uppfylla sina uppdrag inom penningpolitiken och finansiell stabilitet. Det innebär bland annat att Riksbanken har beredskap att förse det finansiella systemet med likviditet i utländsk valuta, till exempel genom nödkrediter. Beredskapsbehovet är avgörande för bedömningen av hur stor guld- och valutareserven behöver vara. Till följd av bland annat förändringar i bankernas balansräkningar och Nordeas byte av hemvist till Finland bedöms beredskapsbehovet nu ha minskat något. Riksbanken har därför beslutat att låta värdet på guld- och valutareserven minska med 8 miljarder amerikanska dollar (USD), till 48 miljarder USD. Riksbanken har också utvecklat principerna för räntan på nödkrediter. Principerna tar bland annat hänsyn till de risker som den ansökande banken har tagit historiskt.

Riksbanken bedömer att beredskapsbehovet i utländsk valuta har minskat något av flera skäl:

  • Det har skett förändringar i bankernas balansräkningar som har påverkat bankernas behov av likviditet i kris.
  • Nordeas byte av hemvist till Finland innebär att ansvarsfördelningen mellan Riksbanken och ECB eller Finlands centralbank i händelse av kris har föränd-rats.

Därtill har Riksbanken uppgraderat guldreserven för att guldet ska kunna omsättas med kort varsel.

Hur stor guld- och valutareserven bör vara och hur den bör vara sammansatt är ytterst en bedömningsfråga eftersom osäkerhetsfaktorerna är stora. I Riksbankens beräkningar bedöms beredskapsbehovet uppgå till 48 miljarder amerikanska dollar (USD) i ett så kallat basscenario.

Riksbanken låter tre valutalån hos Riksgälden förfalla

Riksbanken har därför beslutat minska guld- och valutareserven genom att inte refinansiera de valutalån från Riksgälden som förfaller i maj, juli och oktober 2019. Dessa lån motsvarar ett sammanlagt belopp om cirka 8 miljarder USD. Värdet på guld- och valutareserven kommer därmed att uppgå till 48 miljarder USD. Värdet på guld- och valutareserven motsvarade 30 november 2018 56 miljarder USD eller 506 miljarder kronor.

Räntan på nödkrediter speglar historisk riskhantering

Om banker får likviditetsproblem i en kris kan Riksbanken bidra till stabilitet i betalningssystemet genom att snabbt tillföra likviditet, exempelvis genom nödkrediter. Riksbankens möjligheter att ge nödkrediter bidrar till att förhindra finansiella kriser och därmed till att upprätthålla den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Det är dock av yttersta vikt att bankerna i första hand själva hanterar sina kortfristiga likviditetsrisker i alla väsentliga valutor. Det gör de bland annat genom att hålla tillräckliga likviditetsreserver.

Riksbanken har nu utvecklat de principer som tillämpas vid prissättning av nödkrediter i både svensk och utländsk valuta.

  • Räntan för ett sådant lån kommer att sättas högre än vad jämförbara banker kan låna till på marknaden.
  • Riksbanken kommer att ta hänsyn till kreditrisken i utlåningen och då även de risker som bankerna har tagit tidigare, med särskilt fokus på likviditetsrisker.

Syftet är att tydliggöra att ett större risktagande i väsentliga valutor kommer att leda till en högre ränta. Principerna är till för att skydda Riksbankens balansräkning, och därmed också skattebetalarnas pengar, genom att minska bankers incitament att ta stora risker.

Uppdaterad 2019-03-06
Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00