Protokoll från det penningpolitiska mötet den 20 september 2021
Pressmeddelande, Protokoll Vid det penningpolitiska mötet den 20 september beslutade Riksbankens direktion att hålla reporäntan oförändrad på noll procent och man bedömer att räntan är kvar på den nivån under den kommande treårsperioden. Riksbanken fortsätter att köpa värdepapper under återstoden av 2021 enligt tidigare beslut och direktionens prognos är att innehavet kommer att vara ungefär oförändrat under 2022. Direktionen beslutade också att nu avsluta vissa lånefaciliteter som lanserades under pandemin och att vid årsskiftet återställa kraven på de säkerheter som bankerna måste lämna vid lån från Riksbanken.
Den globala ekonomiska återhämtningen har fortsatt i snabb takt. Risken för nya bakslag till följd av pandemin kvarstår visserligen, men BNP-tillväxten är hög i såväl Sverige som omvärlden.
Ledamöterna noterade att inflationen de senaste månaderna varit oväntat hög men att detta till stor del beror på snabbt stigande energipriser. Inflationsprognosen för det kommande året är påtagligt uppreviderad och KPIF-inflationen kommer att överstiga 2 procent det närmaste året. Men tillfälliga effekter fortsätter att påverka inflationen och ledamöterna poängterade att penningpolitiken bör se igenom dessa. KPIF-inflationen väntas falla tillbaka under nästa år och en fortsatt expansiv penningpolitik är en förutsättning för att inflationen mer varaktigt ska vara nära inflationsmålet. Bilden av inflationstrycket på lite sikt är oförändrad och flera ledamöter påtalade risken med att för tidigt dra tillbaka den penningpolitiska stimulansen. Man poängterade att inflationen under de senaste decennierna i genomsnitt varit alltför låg och att en inflation tillfälligt över 2 procent skulle kunna bidra till att bättre förankra pris- och löneförväntningarna i linje med målet.
Alla ledamöter stod bakom beslutet att behålla reporäntan oförändrad och prognosen som innebär oförändrad reporänta till tredje kvartalet 2024. Några ledamöter resonerade kring en räntebana som skulle kunna indikera en höjning i slutet av prognosperioden. Direktionen beslutade att avsluta vissa lånefaciliteter som lanserades under pandemin och återställa kraven på de säkerheter som bankerna måste lämna vid lån från Riksbanken. Dessa åtgärder sattes in i ett akut skede av krisen för att garantera likviditetstillgången i det finansiella systemet men sedan en tid har efterfrågan på dem varit låg.