Hoten mot den finansiella stabiliteten har ökat

Tidigare sårbarheter i Sverige har fortsatt att öka

De senaste åren har visat att det ekonomiska läget kan förändras snabbt och
oväntat, med stora konsekvenser som följd. Den svenska ekonomins förutsättningar
att klara påfrestningar är i vissa avseenden goda, bland annat eftersom de
offentliga skulderna är låga och exportsektorn relativt stark. Men de sårbarheter
som har funnits i den svenska ekonomin sedan tidigare har fortsatt att öka.

De svenska bankernas stora och ökande utlåning till kommersiella fastighetsföretag
utgör en betydande risk. Om kreditvillkoren stramas åt och konjunkturen försvagas
ökar risken för stora prisfall på deras fastigheter, vilket kan få stora konsekvenser
för såväl fastighetsföretag som långivare.

Hushållens skulder och bostadspriserna har under lång tid ökat snabbare än inkomsterna. Vi står nu i ett läge där de ekonomiska förutsättningarna ändras för
många hushåll i form av högre ränteutgifter och levnadskostnader, och många
hushåll kan behöva göra stora anpassningar i sin privatekonomi. Om kostnaderna
blir högre än väntat och även bostadspriserna faller kraftigt skulle det kunna leda
till en betydande minskning i hushållens konsumtion, vilket skulle kunna försämra företagens lönsamhet och öka bankernas kreditförluster och på så sätt skapa problem för den finansiella stabiliteten.

Motståndskraften behöver stärkas

För att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och hantera riskerna krävs det breda reformer inom bostads- och skattepolitiken men om sådana inte genomförs i den utsträckning som krävs ökar behovet av makrotillsynsåtgärder. Riksbanken stöder Finansinspektionens ambition att i närtid fortsätta höja det kontracykliska buffertvärdet för att stärka motståndskraften i banksektorn. Det är också viktigt att stärka motståndskraften i det finansiella systemet överlag, exempelvis genom att åtgärda bristerna på den svenska marknaden för företagsobligationer och öka användningen av fullt ut transaktionsbaserade referensräntor.

Cyberhotet i omvärlden och i Sverige är ett av de största hoten mot finansiell stabilitet och det har ökat som följd av Rysslands invasion av Ukraina. Det är viktigt att fortsätta stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot mot Sverige. Detta förutsätter att Sverige ökar samordningen såväl mellan myndigheter som mellan myndigheter och privat sektor.

Behovet av att skyndsamt minska användningen av fossila bränslen har under våren blivit ännu tydligare än tidigare. Dels har det visat sig att den globala uppvärmningen går fortare än tidigare beräknat, dels har den ryska invasionen av Ukraina tydliggjort riskerna med att vara beroende av fossila bränslen från Ryssland. Det har därför blivit ännu viktigare att den finansiella sektorn bidrar till klimatomställningen, finansiella aktörer införlivar klimatrelaterade risker i sina riskanalyser och att banker redovisar sina exponeringar mot klimatrisker.

En pressträff med riksbankschef Stefan Ingves och Olof Sandstedt, chef för avdelningen för finansiell stabilitet, hålls idag 11:00 på Riksbanken men föranmälda journalister kan även delta och ställa frågor via Zoom. För att delta krävs presslegitimation eller motsvarande. Presskonferensen sänds direkt på riksbank.se. De journalister som vill delta och ställa frågor via Zoom föranmäler sig till presstjänsten antingen via telefon 08-787 0200 eller via mejl susanne.meyer@riksbank.se senast den 24 maj klockan 10.00.