Protokoll från det penningpolitiska mötet den 28 juni 2023
Pressmeddelande För att inflationen ska komma tillbaka till målet på 2 procent inom en rimlig tid beslutade direktionen att höja Riksbankens styrränta med 0,25 procentenheter till 3,75 procent. Prognosen för styrräntan är att den höjs minst en gång till i år. Direktionen beslutade också att öka takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad från och med september i år.
Ledamöterna konstaterade att även om KPIF-inflationen har fortsatt att sjunka sedan det penningpolitiska mötet i april så är den fortfarande alldeles för hög och långt från målet på 2 procent. Nedgången förklaras dessutom framför allt av fallande energipriser. Inflationen rensad för energipriserna sjunker långsamt och ledamöterna uttryckte oro över att det beror på oväntat hög ökningstakt i tjänstepriserna. Att tjänstepriserna fortsätter att öka snabbt indikerar att efterfrågetrycket fortfarande är högt i delar av ekonomin och denna trend i tjänsteprisökningar är något som även kan noteras i omvärlden.
Ledamöterna poängterade att kronan har fortsatt att försvagas sedan i april och att det också finns en risk att genomslaget från den svaga kronan på prisökningarna är större i nuvarande situation med hög inflation. Försvagningen av kronan och fortsatt hög efterfrågan i tjänstesektorn bidrar till att bedömningen av inflationstrycket har reviderats upp. Flera ledamöter lyfte att risken har ökat för att inflationen ska bita sig fast på en för hög nivå.
Direktionen bedömde att styrräntan behöver höjas ytterligare för att inflationen ska sjunka tillbaka till målet inom rimlig tid och att det är lämpligt att höja takten något i normaliseringen av Riksbankens balansräkning. Försäljningarna av statsobligationer utökas därför från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad, från och med september i år. Samtliga ledamöter stod också bakom prognosen att styrräntan höjs minst en gång till i år. De betonade dock att penningpolitiken kan komma att behöva stramas åt än mer än i prognosen. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att fortsätta vara avgörande för hur penningpolitiken utformas.