af Jochnick: Slutförandet av Basel III – början på något nytt
”De reformer av bankregleringen, Basel III, som ligger framför oss kommer stärka den globala finansiella stabiliteten och detta kommer att vara bra och viktigt för Sverige som är en liten och öppen ekonomi”. Det säger förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick i ett tal på SNS Finanspanel under tisdagen.
Datum: 2017-01-31 07:30
Talare: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick
Plats: SNS Finanspanel, Stockholm
Baselkommittén har arbetat med att minska risken för finanskriser sedan den bildades. Det är ett viktigt arbete eftersom finanskriser leder till stora kostnader för samhället och många gånger till permanenta nedgångar i BNP och sysselsättning. Det är också ett ständigt pågående arbete, påpekar af Jochnick, eftersom regleringen av banker måste revideras i takt med utvecklingen hos bankerna och i samhället.
Stabila banker bidrar till finansiell stabilitet
För en liten och öppen ekonomi som Sveriges är ett väl fungerande internationellt samarbete mellan centralbanker och tillsynsmyndigheter mycket viktigt för den finansiella stabiliteten. Det skapar också goda förutsättningar för bankerna att bedriva sin verksamhet i flera länder om dessa länders regleringar uppfyller vissa miniminivåer och tillsynsmyndigheterna är samstämda.
af Jochnick betonar att utgångspunkten för Baselkommitténs arbete är att väl kapitaliserade banker gynnar den finansiella stabiliteten och bidrar till en god samhällsutveckling. Sådana banker är mer motståndskraftiga mot förluster och har större möjligheter att finansiera sig på marknaderna under tider av finansiell stress.
Svenska myndigheter avgör effekterna av Basel III
Exakt hur det nya regelverket kommer att påverka kapitalkraven på de svenska bankerna är dock alltför tidigt att säga, framhåller af Jochnick. Effekten kommer huvudsakligen att bero på hur Sveriges nationella särkrav förändras framöver och inte på höjningen av Baselkommitténs globala miniminikrav. Idag bedömer Finansinspektionen och andra svenska myndigheter att svenska banker behöver mer kapital än vad de nuvarande minimikraven levererar. Men de svenska särkraven följer inte av de internationella överenskommelserna. Det blir alltså till stor del svenska myndigheter som avgör hur, mer exakt, Basel III kommer att påverka det svenska banksystemet.
"Min bedömning är att vi bör se över våra nationella särkrav på de svenska bankernas kapital och utvärdera på vilken nivå de bör ligga i perspektivet av att Basel III införs i Sverige", avslutar af Jochnick.