Ingves: Penningpolitik i en ny miljö

För det första får vi räkna med att de låga räntorna kommer att bestå under lång tid framöver. Detta beror främst på att de globala realräntorna är lägre än tidigare. Detta innebär att även styrräntorna blir lägre och det gör i sin tur att centralbankerna får mindre utrymme att hantera framtida lågkonjunkturer med lägre räntor.

”En slutsats är att det framöver kan bli vanligare med kompletterande penningpolitiska åtgärder av den typ som många centralbanker har använt de senaste åren, till exempel köp av olika tillgångar, lån direkt till företagen via bankerna och valutainterventioner.”

För det andra är hushållen högre belånade än någonsin tidigare och därmed känsliga för räntehöjningar. Det är därför mycket svårt att säga vilket genomslag penningpolitiken kommer att få på hushållen och deras konsumtion när räntan så småningom börjar höjas, men effekterna lär blir större än på 1990-talet.

För det tredje har utbudet av arbetskraft ökat vilket i grunden är positivt i och med att Sverige har en åldrande befolkning. Både arbetskraften och sysselsättningen ligger på en historiskt hög nivå och den expansiva penningpolitiken har bidragit till detta. Men det finns tydliga tecken på att matchningen mellan arbetssökande och lediga jobb fungerar dåligt, främst när det gäller utrikes födda. Penningpolitiken kan dock inte lösa strukturella utmaningar på arbetsmarknaden. Till det behövs åtgärder inom andra politikområden.  

”När väl normaliseringen av penningpolitiken kommer igång sker det alltså i en miljö som på många sätt skiljer sig från den vi verkat i det senaste decenniet. Hur vi hanterar de utmaningar vi har framför oss kommer att vara avgörande för hur ljus framtiden i praktiken blir”, avslutade Ingves.