Skingsley: Överväganden inför en kontantlös framtid

En betalningsmarknad i förändring

Minskande kontantanvändning innebär att den statliga närvaron på den del av betalningsmarknaden där allmänheten finns riskerar att försvinna. Under två år har Riksbanken därför utrett möjligheten att ge ut en e-krona, som ett komplement till kontanter. Nyligen lämnade projektgruppen sin andra delrapport. När vice riksbankschef Cecilia Skingsley diskuterade rapporten hos finanspanelen på SNS under torsdagen så sa hon att "oavsett om Riksbanken bestämmer sig för att ge ut e-kronor eller inte så kommer framtiden att innebära förändringar av statens roll på betalningsmarknaden".

Att införa en e-krona vore ett nytt steg för Riksbanken, vilket ska analyseras noggrant. Men att acceptera en situation där allmänheten inte har tillgång till kontanter överhuvudtaget vore också att ta ett steg in i det okända. Utgivning av digitala pengar, en e-krona vore ett sätt att bevara ett statligt alternativ på betalningsmarknaden, fortsatte Skingsley.

Ökad statlig styrning alternativ till e-krona

Alternativet till en e-krona är att staten allt mer detaljerat reglerar betalningsmarknaden, till exempel vad gäller betaltjänsters tillgänglighet för alla grupper i samhället, motståndskraft vid störningar, beredskap och likabehandlande oavsett geografisk hemvist. Att säkerställa att den privata marknaden levererar på alla dessa punkter skulle dock, enligt Skingsley, kräva stora resurser.

Fördjupad analys krävs

Det är ännu för tidigt att avgöra om Riksbanken ska ge ut en e-krona eller inte. Skingsley betonade att analysen behöver fortsätta både vad gäller e-kronans utformning och dess effekter men även konsekvenserna av en helt privatiserad betalningsmarknad behöver analyseras noggrant. Genom att påbörja analysen har vi sett till att vi står bättre rustade om kontanterna marginaliseras ytterligare i framtiden, avslutade Skingsley.