Skingsley: Räntan önskvärd som penningpolitiskt verktyg även i framtiden

Coronapandemin har förändrat den ekonomiska spelplanen dramatiskt och gjort att centralbanker och regeringar världen över fått sätta in åtgärder för att motverka en recession. Den har också gjort att den internationella diskussionen om centralbankernas penningpolitiska ramverk och strategier ställts på sin spets. ”Hur ska vi se till att penningpolitiken även i framtiden har utrymme att motverka recessioner och ökad arbetslöshet?” Det frågade sig förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley då hon på onsdagen deltog i Nordeas webbinarium om centralbanker i förändring.

Datum: 2020-10-07 14:00

Talare: Förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Plats: Nordea

Vi har inte gett upp inflationsmålet

”Vi behöver se till att vi även i fortsättningen kan använda räntan som penningpolitiskt verktyg för att stabilisera ekonomin, motverka arbetslöshet och hålla inflationen låg och stabil. Och detta är lättare att göra om det finns en viss genomsnittlig inflation i ekonomin”, sa Skingsley.

Att Riksbankens inflationsprognos ligger under målet har fått somliga att tro att vi gett upp inflationsmålet. Men så är självklart inte fallet. Andra anser att inflationsmålet nu har spelat ut sin roll. Skingsley påpekade att hon ser detta som bekymmersamt: ”Poängen med inflationsmålet är inte bara att förhindra för hög inflation utan också att se till att inflationen inte blir för låg. Båda delarna är viktiga för att penningpolitiken ska kunna ge ett positivt bidrag till den ekonomiska utvecklingen.”

Finanspolitiken kan bidra

Penningpolitiken bör fortsätta att vara expansiv. Men det är också uppenbart att finanspolitiken behöver spela en större stabiliseringspolitisk roll än vad som varit fallet de senaste decennierna. ”En intressant tanke är om finanspolitiken skulle kunna bidra till att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet”, sa Skingsley. Inflationsmålet är ju, när allt kommer omkring, inte enbart Riksbankens mål utan ett samhälleligt mål som en politisk majoritet står bakom. Även finanspolitiken kommer att fungera bättre om inflationsmålet kan förbli ankaret inom pris- och lönebildningen.

Kommunikationen kan komplettera de penningpolitiska åtgärderna

Kommunikationen av penningpolitiken skulle också kunna förstärka åtgärderna. ”Riksbankens direktion har under de senaste åren, senast i den penningpolitiska rapporten i september, öppnat för att inflationen kan komma att ligga över 2 procent innan det är dags att göra penningpolitiken mindre expansiv. En möjlighet skulle kunna vara att villkora politiken också mer formellt”, sa Skingsley.  Ett sådant villkor blir ett sätt att minska risken att penningpolitiken bromsar alltför tidigt i en konjunkturuppgång.

Ett problem för Riksbanken och många andra centralbanker det senaste decenniet har ju varit att inflationen har tenderat att ligga under målet. Just detta verkar den amerikanska centralbanken Federal Reserve ha haft i åtanke då den nyligen tillkännagav sina strategiförändringar. ”Jag tycker att dessa förändringar är intressanta och tänkvärda, och Riksbanken kommer att analysera dem noga”, avslutade Cecilia Skingsley.

Uppdaterad 2020-10-07