Breman: Penningpolitiken efter corona – vi behöver tänka i nya banor
”Pandemin och dess ekonomiska konsekvenser visar med all önskvärd tydlighet att vi inte kan förutse hur nästa ekonomiska kris kommer att se ut – vare sig när det gäller vad som utlöser den eller vilken typ av penningpolitisk respons som kan komma att behövas.” Det sa vice riksbankschef Anna Breman när hon idag talade vid ett webbinarium anordnat av Swedbank. ”Detta innebär att det kommer att krävas innovation och nytänkande i penningpolitiken för att vi ska kunna fortsätta att fullgöra vårt uppdrag om prisstabilitet i Sverige.”
Datum: 2021-02-23 09:00
Talare: Vice riksbankschef Anna Breman
Plats: Swedbank, digitalt
Penning- och finanspolitiken bidrar på olika sätt
Penning- och finanspolitiken har hittills under coronakrisen lyckats komplettera varandra väl utan att det funnits någon formell samverkan. Penningpolitiken har inriktats dels på att hålla igång kreditförsörjningen, dels på att hålla ränteläget lågt. Finanspolitiken har haft fokus på att hjälpa företag i krisbranscher så att de inte slås ut och behöver avskeda personal och på att ge stöd till de hushåll som har drabbats av krisen.
”I och med att räntorna globalt sett är så låga ser vi att finanspolitiken framöver kommer att bli allt viktigare när det gäller att hantera lågkonjunkturer”, fortsatte Breman. ”Och redan nu behöver vi diskutera hur vi skapar bästa beredskap inför nya kriser genom ett gott samspel mellan finans- och penningpolitik. Vi behöver också undersöka hur penningpolitikens gränsdragning gentemot finanspolitiken ska se ut.”
Penningpolitiken behöver en större verktygslåda
Detta blir extra viktigt när vi funderar över hur vi kan utöka den penningpolitiska verktygslådan och på så sätt skapa mer handlingsutrymme för att motverka lågkonjunkturer och upprätthålla prisstabiliteten. ”Jag tycker att vi har lyckats tänka i nya banor under krisen, och det märks inte minst på de nya verktyg som vi använt, som värdepappersköp av olika slag. Och jag menar att det är fullt möjligt att utöka verktygslådan ytterligare”, sa Breman. Hon diskuterade fyra olika verktyg som Riksbanken ännu inte använt sig av men som florerar i den internationella debatten: mycket negativa räntor, dubbla räntor, yield curve control och helikopterpengar.
Om mer penningpolitisk stimulans skulle behövas på kort sikt är de verktyg Anna Breman ser framför sig i första hand negativ reporänta och utökade kvantitativa lättnader. ”Men inget av de verktyg jag har diskuterat idag kan uteslutas, förutsatt att de är legala”, framhöll Breman.
Flexibilitet krävs
En effekt av pandemin är att den har påskyndat förändringar i samhällsekonomin som innebär både utmaningar och möjligheter för Riksbanken. ”Vi behöver därför hela tiden anpassa oss till en föränderlig värld och utveckla vår analys för att vi ska kunna uppnå inflationsmålet och bidra till en god ekonomisk utveckling i övrigt”, avslutade Anna Breman.