Flodén: Swestr – Riksbankens svar på bristerna hos Stibor
”Det är dags för finansmarknadens aktörer i Sverige att påbörja övergången från Stibor, den traditionella referensräntan i svenska kronor, till Riksbankens transaktionsbaserade referensränta Swestr. Riksbanken tänker vara aktiv i och stötta den processen.” Det sa Martin Flodén när han idag talade vid Kommuninvests Finansforum. Riksbanken introducerade Swestr i början av september i år och från och med i morgon, den 1 oktober, börjar Riksbanken också publicera genomsnittsräntor och index för Swestr.
Datum: 2021-09-30 14:00
Talare: Vice riksbankschef Martin Flodén
Plats: Digitalt
Referensräntor är samhällsnyttiga
Referensräntorna används världen över i en mängd olika kontrakt. De fungerar som riktmärken när finansiella kontrakt ska prissättas. Meningen med dessa riktmärken är att prissättningen ska följa marknadsutvecklingen, och att ingen av kontraktsparterna ska kunna manipulera riktmärket. ”Referensräntorna är alltså ett gemensamt verktyg som finns till för att underlätta för alla som deltar på eller påverkas av finansmarknaden”, påpekade Flodén.
Interbankräntor har använts som referensräntor sedan 1980-talet
I Sverige har vi Stibor (Stockholm interbank offered rate) för kontrakt i svenska kronor. Meningen är att dessa räntor ska spegla de räntor som används för lån utan säkerhet mellan banker på olika löptider.
Idag, när bankerna inte längre använder interbanklån för sin finansiering lika ofta som förr, baseras räntorna i många fall i stället på bedömningar. Detta har lett till att förtroendet för interbankräntorna har minskat. Bedömningarna ger också utrymme för manipulationer. Det mest frapperande exemplet på det är den så kallade Liborskandalen 2012 då det uppdagades att flera panelbanker hade manipulerat bud för egen vinning.
Transaktionsbaserade referensräntor bör ersätta de gamla interbankräntorna
Centralbanker världen över har nu tagit initiativet till att beräkna och publicera nya, fullt ut transaktionsbaserade, referensräntor på den kortaste löptiden och alltså lämna systemet med referensräntor som i så stor utsträckning kommit att baseras på bedömningar.
Och nu har alltså även Riksbanken åtagit sig att beräkna och publicera en fullt ut transaktionsbaserad referensränta – Swestr.
Riksbanken beräknar Swestr utifrån transaktioner i svenska kronor som genomförs på penningmarknaden från en bankdag till nästa (over-night, O/N). Swestr ska alltså spegla den aktuella räntan på dagslånemarknaden. I månadsskiftet augusti-september avslutades testperioden för Swestr, som därmed kan börja användas i finansiella kontrakt.
Marknadens aktörer kan alltså nu påbörja en övergång till Swestr, vilket vi starkt uppmuntrar. ”Vi vet att det kommer att ta tid och innebära svårigheter, framför allt när det gäller längre löptider, men målet är att de nya referensräntorna så småningom ska kunna ersätta interbankräntorna även i kontrakt med längre löptid”, avslutade Flodén.