Ingves i finansutskottet: Utfrågning om finansiell stabilitet

"Pandemin har satt ett stort avtryck på ekonomin både i Sverige och globalt.” Det sa riksbankschef Stefan Ingves idag när han deltog i finansutskottets årliga öppna utfrågning om det aktuella stabilitetsläget. Vid sidan av riksbankschefen medverkade också finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund, generaldirektören för Finansinspektionen, Erik Thedéen, samt riksgäldsdirektör Hans Lindblad i utskottets utfrågning.

Ingves lyfte särskilt fram det omfattande stödet från centralbanker, regeringar och myndigheter över hela världen som har bidragit till att vi kunnat undvika en global finanskris. Smittspridningen är visserligen fortsatt hög och detta fortsätter att bromsa den ekonomiska återhämtningen. Men det är samtidigt positivt att vaccineringen har kommit igång då det har stor betydelse för framtidsutsikterna. Ingves underströk dock att även om pandemins utmaningar hittills har hanterats väl så är vägen framåt fortsatt osäker.

Viktigt med fortsatt samspel mellan finans- och penningpolitik

Ingves påpekade vidare att det är viktigt att olika politikområden fortsätter att samverka för att bidra till återhämtningen. Han betonade att just Riksbankens åtgärder bidrar till att kreditförsörjningen fungerar och till att hålla det allmänna ränteläget lågt. Om krisen skulle bli mer utdragen kan det behövas mer finanspolitiskt stöd, dels generella åtgärder, dels åtgärder riktade mot särskilt utsatta sektorer och branscher. Riksbanken står å sin sida redo att bidra med den likviditet som behövs för att ge stöd åt kreditförsörjningen. Det är också viktigt att bankerna gör vad de kan för att tillhandahålla tillräckligt med krediter till företag och hushåll.

Flera risker för den finansiella stabiliteten

Ingves redogjorde även för risker som finns på längre sikt. Det handlar delvis om risker förknippade med de stödåtgärder som satts in under krisen, exempelvis har både den privata och den offentliga skuldsättningen ökat i flera länder. Dessutom kan stödåtgärderna leda till att den finansiella sektorn räknar med att alltid bli räddad av regeringar, centralbanker och andra myndigheter, vilket kan leda till större risktagande. Somliga risker är i vissa avseenden större i vår omvärld, exempelvis är banksektorn i sämre skick i euroområdet och de offentliga finanserna är betydligt svagare i många andra länder. Men även i Sverige finns betydande risker. Hushållens höga skuldsättning gör ekonomin mycket sårbar och för att minska denna sårbarhet behövs en mer omfattande översyn av skatte- och bostadspolitiken så att man slipper lappa och laga när problem uppstår, förklarade Ingves.

Pandemin belyser vikten av god motståndskraft i det finansiella systemet

"När det ekonomiska läget tillåter behöver motståndskraften åter stärkas”, betonade Ingves. Om bankerna har använt delar av sina kapital- och likviditetsbuffertar behöver de successivt bygga upp dem igen när krisen är över. Därtill är det viktigt att fastslagna regelverk behålls och inte urvattnas. Det är därför viktigt att exempelvis undantaget som införts i amorteringskravet förblir tillfälligt. Slutligen behöver klimatrelaterade risker fortsatt vara en viktig del i tillsynen av finansiella institut och integreras i den finansiella stabilitetsanalysen, avslutade Ingves.