Skingsley: Hög inflation och stigande reporänta – vad händer med Riksbankens balansräkning?
”Den relativt korta löptiden på Riksbankens värdepappersinnehav gör att merparten kommer att förfalla inom tre år, om direktionen väljer att avsluta sitt återinvesteringsprogram. För mig talar det emot att Riksbanken behöver sälja värdepapper när portföljen ska krympa.” Det sa förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley när hon idag höll tal på Handelsbanken i Stockholm.
Datum: 2022-05-06 12:00
Talare: Förste vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Plats: Handelsbanken
Talet handlar dels om hur värdepappersköpen medverkat till att stödja svensk ekonomi genom två år av pandemi, dels om hur värdepappersportföljen bör hanteras framöver.
Den portfölj som Riksbanken byggde upp under pandemin slutade växa redan förra året. Därefter har direktionen genom återinvesteringar hållit portföljens storlek oförändrad, men nu tas nästa steg i den penningpolitiska omläggningen, när portföljen börjar krympa.
”Att agera kraftfullt och uthålligt med en bred uppsättning penningpolitiska verktyg var centralt för att stödja ekonomin. När nu inflationen vänt upp blir den bästa ordningen att höja styrräntan och därefter låta portföljen krympa”, sa Cecilia Skingsley.
Hon konstaterar i anförandet att värdepappersköp, återinvesteringar och portföljminskningar kommer att vara ett återkommande penningpolitiskt verktyg för centralbanker framöver.
”Den globala finanskrisen men även pandemin har visat att den så kallade nedre gränsen för styrräntan är en verklig begränsning för penningpolitiken. Till detta kommer att turbulens på de finansiella marknaderna kan försvåra penningpolitikens förmåga att nå ut till företag och hushåll. Lärdomen i många länder är numera att värdepappersköp kan vara lösningen på bägge dessa problem. Därutöver, i länder där kreditförsörjningen inte enbart går genom banker utan även via marknadsfinansiering behöver centralbanken vid behov kunna vidta bredare åtgärder, inklusive köp av privata värdepapper.”