Penningpolitiska repor - historisk data

Vid likviditetsunderskott i banksystemet gentemot Riksbanken tillför Riksbanken likviditet via veckovisa repor eller kredit mot säkerhet.

Eftersom banksystemet under en lång tid har ett likviditetsöverskott gentemot Riksbanken syftar de regelbundna marknadsoperationerna för närvarande till att dra in likviditet från marknaden genom att emittera riksbankscertifikat. Riksbanken har inte gjort några penningpolitiska repor sedan 2008.

På denna sida finns historisk data över auktionsresultat från penningpolitiska repor.

Penningpolitiska repor

En repotransaktion, eller repa, är en form av återköpsavtal. Benämningen repa kommer från engelskans repurchase agreement.

I en penningpolitisk repa tillför Riksbanken likviditet till banksystemet genom att köpa värdepapper från sina motparter och samtidigt avtala om att sälja tillbaka dessa vid en viss framtida tidpunkt, vanligen en vecka framåt i tiden. Den penningpolitiska repan genomförs till en ränta som motsvarar styrräntan. En repa fungerar alltså som ett lån mot säkerhet.

Kredit mot säkerhet

Riksbanken kan även välja att tillföra likviditet genom att erbjuda kredit med en veckas löptid mot godkända säkerheter till en ränta som motsvarar styrräntan.

Var den här informationen till hjälp? Efter ditt svar visas en kommentarsruta

Observera att det här enbart är ett kommentarfält.
Vid frågor?
Besök våra frågor och svar (öppnas i nytt fönster)

Tack för ditt svar!

Din kommentar gick inte att skicka, vänligen försök igen senare

Uppdaterad 2023-12-12