Finansiell stabilitetsrapport 2021:2

Stark ekonomisk återhämtning i Sverige och omvärlden, men en viss dämpning i tillväxten väntas framöver. Det svenska finansiella systemet fungerar väl. Kreditförsörjningen har upprätthållits och viktiga finansieringsmarknader fungerar tillfredsställande.

Riskerna för den finansiella stabiliteten är fortsatt förhöjda. Utöver den osäkerhet som är förknippad med pandemin som sådan kan bland annat problemen med distributionskedjor och snabbt stigande energipriser fortsätta att störa den ekonomiska aktiviteten. Det finns också en osäkerhet om framtida räntor och eventuella effekter på tillgångspriser som skulle kunna medföra en ökad marknadsturbulens. Hushållens skulder har också fortsatt att öka.

För att inflationen varaktigt ska ligga nära målet behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv. Samtidigt måste den samlade ekonomiska politiken väga in att sårbarheterna i det finansiella systemet växer. Riksbanken stöder därför att FI höjer värdet på den kontracykliska kapitalbufferten, och anser att det är angeläget att FI fortsätter att höja buffertnivån.

Hushållens höga skuldsättning gör att det behövs breda reformer inom bostads- och skattepolitiken, och det är problematiskt att sådana fortfarande saknas. Nya makrotillsynsåtgärder kan därför behöva införas eller redan införda åtgärder skärpas framöver. Makrotillsynsåtgärderna behöver begränsa hushållens låneutrymme eller minska deras räntekänslighet.

I takt med att det ekonomiska läget förbättras behöver tillfälliga lättnader i bankernas regelverk dras tillbaka, i både Sverige och omvärlden. Globalt överenskomna standarder som Basel III behöver genomföras fullt ut, i tid och på ett konsekvent sätt, utan att urvattnas.

Åtgärder behövs för att förbättra företagsobligationsmarknadens sätt att fungera och för att hantera fondernas likviditetsrisker. Riksbanken stöder FI:s arbete med en standard för en svensk benchmarkobligation samt FI:s förslag till ändringar i fondlagstiftningen.

Det är viktigt att marknadsaktörer använder referensräntan Swestr i finansiella kontrakt så att de svenska marknaderna håller jämna steg med utvecklingen i övriga världen.

För att förbättra motståndskraften mot cyberattacker är det viktigt att det nationella cybersäkerhetscentrets roll gentemot den finansiella sektorn tydliggörs.

Klimatrelaterade risker behöver införlivas i finansiella aktörers riskanalyser. Bankerna behöver dessutom skyndsamt börja redovisa standardiserade mätetal enligt TCFD:s rekommendationer.