Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Nyhet Årets andra utgåva av Penning- och valutapolitik innehåller fyra artiklar som spänner över ett brett fält av centralbanksrelaterade områden. Den första artikeln handlar om Riksbankens balansräkning och kopplingen till det finansiella oberoendet. Den andra artikeln innehåller en översikt av ett nytt och snabbt växande område, internetbaserade låneplattformar. De två sista artiklarna handlar om lönebildningen i Sverige.

Artiklarna i årets andra utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:

Riksbankens balansräkning och finansiella oberoende

David Kjellberg och David Vestin går igenom hur Riksbankens balansräkning är uppbyggd, hur den har förändrats över tid och hur intjäningsförmågan har utvecklats över tid. De pekar på att kombinationen av minskande sedelmängd och låga räntor bidragit till att intjäningsförmågan minskar. Om denna trend fortsätter kommer det på sikt innebära att Riksbanken behöver ett större eget kapital för att säkerställa sitt finansiella oberoende.

Fintech-krediter: internetbaserade låneplattformar i Sverige och världen

Christoph Bertsch och Carl-Johan Rosenvinge beskriver och analyserar internetbaserade låneplattformar. Dessa är nya aktörer inom finanssektorn som möjliggör för hushåll eller företag att låna direkt från investerare via internet, utan att gå via traditionella banker. I artikeln beskriver de utvecklingen internationellt, och de är även först att kartlägga utvecklingen av den svenska Fintech-kreditsektorn.

Hur kan olika strukturella förändringar i ekonomin påverka löner och inflation?

Andreas Westermark ger en översikt av forskningslitteraturen om olika strukturella förändringar som kan ha påverkat löne- och prisbildningen i Sverige under de senaste 25 åren, mot bakgrund av de stora förändringar som skett i Sverige och omvärlden under denna period. I artikeln diskuterar han vilka effekter inhemska reformer, den ökade utrikeshandeln, teknisk utveckling som gynnat högutbildade och den kraftigt ökande migrationen har haft. Något förvånande finner han i forskningslitteraturen att den ökade migrationen och arbetsmarknadsintegrationen inom EU de senaste decennierna har haft begränsade effekter på lönerna i allmänhet. Det utesluter dock inte att effekterna kan ha varit större för vissa sektorer, exempelvis byggsektorn.

Lönebildningen i Sverige: Med Tyskland som kompass?

Andreas Westermark studerar i denna artikel hur lönebildningen i Sverige fungerat sedan Industriavtalet slöts i slutet av 1990-talet. Skattade lönesättningsekvationer bekräftar att Industriavtalet hittills fungerat som ett märke för övriga sektorer, och att industrilönerna ger ett signifikant och starkt förklaringsvärde för lönerna i både bygg- och tjänstesektorn. Industrilönerna i sin tur, ska säkerställa industrins långsiktiga konkurrensförmåga och vara i linje med Riksbankens inflationsmål på sikt. Resultaten i artikeln visar att lönesättningen i svensk industri påverkas av lönerna i Tyskland – och i ännu högre utsträckning av lönerna i euroområdet – utöver vad fundamentala faktorer i en standardmässig konkurrentprissättningsmodell ger vid handen.

Kontakt: Presstjänsten 08-787 02 00
Uppdaterad 2019-10-10