Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik

Artiklarna i årets andra utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:

Vad är pengar – och varför behöver staten finnas med på framtidens betalningsmarknad?

Riksbankschef Stefan Ingves, Eva Julin, Stefan Lindskog, Gabriel Söderberg och David Vestin beskriver de fundamentala förändringar som sker inom betalsystemet. Detta innebär bland annat att utvecklingen går fort mot ett mer eller mindre kontantlöst samhälle. Författarna argumenterar för att staten bör ta sitt ansvar för att framtidens betalsystem fungerar väl i en global digital värld. En del i detta ansvar är att se till att Sverige ger ut digitala centralbankspengar om pengar utgivna av staten fortfarande ska vara allmänt tillgängliga för allmänheten.

Gränsöverskridande betalningar i fokus

Carl Andreas Claussen och Anders Mölgaard Pedersen ger en lättillgänglig introduktion till gränsöverskridande betalningar, om vilka alternativ som finns, hur de fungerar, vad de kostar, och hur de regleras. De skriver även om vad som händer inom området, bland annat till följd av G20:s arbetsprogram för att förbättra gränsöverskridande betalningar.

Remitteringar – de förbisedda betalningarna

Nina Engström och André Reslow skriver om remitteringar, det vill säga de gränsöverskridande betalningar som vi ofta förknippar med de medel som migranter skickar till släkt och vänner i sina ursprungsländer. Författarna beskriver hur remitteringar kan gå till och varför de är viktiga. De beskriver även svensk statistik på remitteringar, och ger en först bedömning av hur väl Sverige lever upp till G20:s mål för remitteringar.

Penningpolitik och inflation i krigstider

Mikael Apel och Henry Ohlsson går tillbaka i historien för att studera sambandet mellan krig och inflation. Finns det några gemensamma nämnare mellan det som nu sker efter Rysslands invasion av Ukraina och tidigare krigsepisoder? De gör även en tillbakablick på tillfällen då krig varit förknippade med stigande inflation i Sverige, och diskuterar lärdomarna från detta.

Understanding the Riksbank's asset purchases: who sold bonds to the Riksbank?

Meredith Beechey Österholm studerar Riksbankens köp av värdepapper sedan 2015. Genom att analysera data från finansmarknadsräkenskaperna och Riksbankens databas över värdepappersinnehav studerar hon vilka aktörer som har minskat sina innehav av de värdepapper som Riksbanken har köpt. Resultaten från denna analys kan användas för att bättre förstå hur transmissionen av värdepappersköpen fungerar.
Artikeln finns endast på engelska.

Inflation illiteracy – a micro-data analysis

Fredrik N. G. Andersson, Erik Hjalmarsson och Pär Österholm studerar enkätdata från Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer över svenska hushålls uppfattning om den nuvarande inflationstakten och deras förväntningar om den framtida inflationstakten. De analyserar hur stor andel av hushållen som kan anses vara dåligt informerade om inflationen (eftersom deras svar avviker kraftigt från inflationens historiska mönster), och vad som karaktäriserar dessa hushåll.
Artikeln finns endast på engelska.