Nytt nummer av tidskriften Penning- och valutapolitik
Nyhet Årets första utgåva av Penning- och valutapolitik inleds med tre artiklar som handlar om viktiga strukturella förändringar i svensk ekonomi. De två första artiklarna har gemensamt att de beskriver och studerar arbetsmarknadens betydelse för den svenska ekonomin. Arbetskraftsutbudet och arbetsmarknadens funktionssätt påverkar pris- och lönesättningen, och därmed förutsättningarna för penningpolitiken. Den tredje artikeln diskuterar de stora förändringarna på betalningsmarknaden i ljuset av insikter från historien och från forskningslitteraturen. Slutligen innehåller utgåvan en fjärde artikel som redogör för hur Riksbankens verksamhet har varit organiserad och förändrats de senaste decennierna.
Artiklarna i 2019 års första utgåva av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik sammanfattas nedan:
Kan invandring lösa problemet med en åldrande befolkning?
Åsa Olli Segendorf och Emelie Theobald tar upp frågan om invandring kan bidra till att lösa den demografiska utmaningen med en åldrande befolkning. Svaret på frågan är komplext. Studier visar att invandring kan bidra till att förbättra situationen, men det beror på hur väl integrationen på arbetsmarknaden fungerar. Författarna diskuterar även de penningpolitiska konsekvenserna av en migrationsdriven befolkningsökning och menar att dessa avgörs av i vilken utsträckning utrikes födda kommer i arbete.
Förändrad arbetsmarknad – effekter på priser och löner, Phillipskurvan och Beveridgekurvan
Magnus Jonsson och Emelie Theobald analyserar varför inflations- och löneutvecklingen i Sverige varit svag sedan den globala finanskrisen 2008–2009. Artikeln fokuserar på vilken roll förändringar på den svenska arbetsmarknaden kan ha spelat för denna utveckling. Först presenterar författarna empiriska belägg som tyder på att arbetsmarknaden har förändrats sedan finanskrisen och att detta kan ha påverkat dess funktionssätt. Sedan visar de i en makroekonomisk modell med sök- och matchningsfriktioner att flera av dessa förändringar tenderar att leda till lägre priser och löner och en minskad utväxling mellan nominella löneökningar och arbetslöshet. Resultaten tyder på att förändringarna på arbetsmarknaden kan vara en betydelsefull orsak till den låga inflationstakten sedan krisen.
Betalningssystem – bakgrund och utmaningar
Paola Boel har skrivit en översiktsartikel om betalningssystemen och de viktiga förändringar som sker inom området, främst på grund av tekniska innovationer. En sådan viktig förändring är att kontanter spelar en allt mindre roll och att olika former av realtidsbetalningar får allt större betydelse. I artikeln diskuterar Boel denna utveckling och vilka utmaningar den innebär för centralbankerna i ljuset av betalningssystemens historiska utveckling och insikter från forskningslitteraturen om betalningar.
Riksbankens organisering och verksamhet – en historisk tillbakablick
Kai Barvèll, Marianne Nessén och Mikael Wendschlag beskriver det arbete som bedrivs inom Riksbanken och hur den inre organisationen förändrats de senaste decennierna. Riksbankens verksamhet beskrivs ofta i termer av det penningpolitiska målet och uppgiften att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. Men dessa är bara en del av all den verksamhet som bedrivs i banken. Artikeln är ett försök att ge en mer heltäckande bild av Riksbankens samtliga ansvarsområden.