Vad är avveckling i centralbankspengar och varför är det viktigt?
NR 2 2024, 20 februari
Vad är avveckling i centralbankspengar och varför är det viktigt?
Publicerad: 20 februari 2024
Enkelt uttryckt skiljer man på avveckling i centralbankspengar och avveckling i affärsbankspengar. Kortfattat handlar det om vem som tillhandahåller de konton där avvecklingen av pengar sker och därmed vem deltagarna i ett avvecklingssystem tar risk på.
Centralbankspengar är pengar som en centralbank har givit ut och kan omfatta kontanter, det vill säga fysiska sedlar och mynt, eller digitala pengar som till exempel banker håller på konton hos centralbanken. Som alternativ till centralbankspengar finns affärsbankspengar. Affärsbankspengar kan enklast definieras som pengar som en kommersiell bank har givit ut och som hålls på konton i den banken. Avveckling innebär att pengar, värdepapper eller båda byter ägare i en transaktion genom att man gör en överföring mellan två parter.
CPMI-Iosco[3] CPMI är ett standardsättande organ för centralbanker och IOSCO är motsvarande för tillsynsmyndigheter har publicerat internationella principer, Principles for financial market infrastructures (PFMI), [4] Principles for Financial Market Infrastructures (bis.org) som ska ge vägledning för att upprätthålla en säker och effektiv finansiell infrastruktur. I dessa principer definieras avveckling i centralbankspengar respektive affärsbankspengar på följande sätt:
Central bank money is a liability of a central bank, in this case in the form of deposits held at the central bank, which can be used for settlement purposes. Settlement in central bank money typically involves the discharge of settlement obligations on the books of the central bank of issue. Commercial bank money is a liability of a commercial bank, in the form of deposits held at the commercial bank, which can be used for settlement purposes. Settlement in commercial bank money typically occurs on the books of a commercial bank.
För att man ska kunna göra en avveckling så behöver det finnas pengar på ett konto hos den aktör där avvecklingen sker, ett avvecklingsinstitut. Om avvecklingsinstitutet är en centralbank är det centralbankspengar som finns på kontot. Om det är ett privat avvecklingsinstitut, som en bank eller ett privat finansiellt infrastrukturföretag, är det affärsbankspengar. Genom att ha pengar på ett konto tar kontohavaren en kreditrisk gentemot den aktör som tillhandahåller kontot, eftersom de pengarna hamnar på den aktörens balansräkning. Samma risk kan uppstå om en deltagare pantsätter värdepapper för att få tillgång till likvida medel att använda i avvecklingen. Internationella principer och riktlinjer samt europeisk lagstiftning förespråkar att avveckling som sker i finansiella infrastrukturföretag sker i centralbankspengar.
Här är det dock viktigt att skilja på kreditrisk och motpartsrisk. Det effektivaste och säkraste sättet att avveckla värdepapper mot pengar är en metod som kallas delivery versus payment (DvP), det vill säga att värdepapper och pengar byts mellan motparterna i en transaktion samtidigt. På så sätt kan man eliminera motpartsrisken i avvecklingen i och med att betalningen och ägarbytet utförs samtidigt så att det inte finns någon risk att någon part inte får sin del av transaktionen. Däremot eliminerar DvP inte kreditrisken som finns mellan avvecklingsinstitutet och deltagarna innan avvecklingen av en transaktion sker.
Om en deltagare har placerat pengar i ett avvecklingsinstitut och avvecklingsinstitutet skulle gå i konkurs innan avvecklingen hinner ske kan det få stora konsekvenser, främst för deltagaren själv men också för det finansiella systemet som helhet. Deltagarna riskerar att förlora pengarna de har på konton hos avvecklingsinstitutet och om det handlar om stora belopp kan det få spridningseffekter till resten av det finansiella systemet. Därför är de avvecklingsinstitut som hanterar stora volymer och höga värden av särskild betydelse för det finansiella systemet. Avveckling kan ske utan kreditrisk om det sker i centralbankspengar. Eftersom en centralbank inte kan gå i konkurs elimineras kreditrisken när man avvecklar i centralbankspengar. Det bör dock påpekas att det finansiella systemet bygger på en kombination och samverkan mellan system som avvecklar i centralbankspengar och affärsbankspengar.
Ett exempel på ett avvecklingssystem i Sverige som avvecklar i centralbankspengar är Euroclear Sweden, den svenska värdepapperscentralen. Euroclear Swedens avveckling av värdepapper bygger på en modell där centralbankskonton som tillhör Riksbanken är integrerade i Euroclear Swedens system och avveckling av värdepapper kan därmed ske mot likvida medel på samma tekniska plattform. Eftersom pengarna finns på konton som Riksbanken tillhandahåller hamnar kreditrisken på Riksbanken och inte på Euroclear Sweden.
Euroclear Bank är ett exempel på ett institut som avvecklar i affärsbankspengar. Euroclear Bank är en värdepapperscentral med en banklicens, vilket innebär att de kan ge och ta kredit från sina deltagare. Deltagarna kan använda värdepapper som de håller på sitt konto hos Euroclear Bank som säkerhet för att få tillgång till likviditet att använda när de avvecklar nya transaktioner. Det gör att deltagarna får en kreditrisk på Euroclear Bank och vice versa.
Ett institut som avvecklar i affärsbankspengar kan begränsa kreditrisken för deltagarna genom att låta dem avsätta pengar för avvecklingen på ett konto hos centralbanken och begränsa deras avvecklingsutrymme till det belopp som de har deponerat hos centralbanken. Man talar då om en avvecklingsmodell i affärsbankspengar som är backad av centralbankspengar. I det fall avvecklingsinstitutet inte ger eller tar kredit uppstår ingen kreditrisk mellan avvecklingsinstitutet och dess deltagare.
Ekonomisk kommentar
NR 2 2024, 20 februari
Ladda ner PDF