Thedéen: Bra riksbankslag men detaljrikedomen innebär begränsningar
”Den nya riksbankslagen innebär en uppdelning mellan finansiell stabilitet och penningpolitik som i grunden är bra men den är alltför detaljerad på vissa punkter.” Det sa riksbankschef Erik Thedéen när han idag talade vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet.
Datum: 2024-01-18 16:30
Talare: Riksbankschef Erik Thedéen
Plats: Stockholm Centre for Commercial Law, Stockholms universitet
Styrningen är till exempel alltför stark när det gäller förstärkningar av valutareserven och köp av värdepapper i finansiellt stabilitetssyfte. Riksbanken hade också haft en bättre handlingsfrihet om förutsättningarna för de verktyg som finns tillgängliga hade varit desamma för både penningpolitik och finansiell stabilitet.
Viktigt att samverka med andra myndigheter
Men det finns andra fördelar med lagen. Den innebär bland annat att Riksbanken tydligare måste motivera sina åtgärder och beskriva syftet med dem och detta gör det lättare att utvärdera Riksbankens arbete. Uppdelningen mellan penningpolitik och stabilitetsfrågor skapar dessutom förutsättningar för bättre samarbete med andra stabilitetsmyndigheter vad gäller finansiell stabilitet och beredskap. Inte minst på beredskapsområdet är samverkan mycket viktig i dagens säkerhetspolitiska läge. Men här kan det också behövas en tydligare ansvarsfördelning mellan Riksbanken och Finansinspektionen.
Riksbankens oberoende centralt
I penningpolitiska frågor får det dock inte förekomma någon samverkan med andra myndigheter. Att Riksbanken då ska vara oberoende är en central princip och det handlar ytterst om att bevara trovärdigheten i penningpolitikens prisstabilitetsmål. Riksbankens oberoende är beslutat av riksdagen och därmed demokratiskt förankrat. De krav på transparens och granskning som den nya lagen uttrycker skapar en bra motvikt och vårt oberoende hindrar inte heller en nödvändig dialog mellan Riksbanken och Finansdepartementet.
Riksbanken kommer att begära kapitaltillskott
För Riksbankens oberoende är det också viktigt med ett eget kapital och en intjäningsförmåga som är tillräckligt stora för att banken ska vara självfinansierande. När räntorna steg under 2022 gjorde Riksbanken förluster på de obligationsköp som banken tidigare gjort för att stötta ekonomin. Dessa förluster har inneburit att banken i dag har ett för litet eget kapital. Den nya riksbankslagen kräver nu att vi begär förstärkning av det egna kapitalet. ”I lagen är huvudregeln att eget kapital ska återställas till grundnivån på drygt 40 miljarder kronor. Detta kommer att vara utgångspunkten när Riksbanken i mars månad gör sin framställning till riksdagen”, sa riksbankschefen.
Finansieringen är en större utmaning i Sverige än i många andra länder där centralbankerna får stor räntefri finansiering genom att kontanter används i större utsträckning. ”På längre sikt behöver Riksbanken stärka sin intjäning eftersom finansieringen via utestående kontanter har minskat och dessutom är vår verksamhet i dag mer omfattande och resurskrävande än tidigare. Det är centralt att Riksbanken inte hamnar i en situation där vi regelbundet behöver gå till riksdagen för att be om mer kapital. Det skulle strida mot principen om finansiellt oberoende ”, avslutade Thedéen.