Thedéen: Riksbanken behöver återställa sitt kapital

Tidigare värdepappersköp har medfört förluster

I årsbokslutet för räkenskapsåret 2022 redovisade Riksbanken en förlust om drygt 80 miljarder kronor. Som ett resultat av förlusten blev Riksbankens eget kapital negativt,- 18 miljarder kronor.

”Förlusten och det negativa egna kapitalet beror på att räntorna steg kraftigt under 2022. Det har medfört att värdet fallit på de obligationer som Riksbanken köpte under perioden 2015-2021 för att upprätthålla förtroendet för inflationsmålet, säkra kreditförsörjningen under coronapandemin och bidra till en god samhällsekonomisk utveckling”, sa Thedéen.

När värdet på Riksbankens innehav av obligationer sjunker leder det till orealiserade förluster som belastar Riksbankens resultat och eget kapital. ”Ett negativt eget kapital påverkar inte Riksbankens möjligheter att bedriva penningpolitik på kort sikt. Men för att förtroendet för en oberoende penningpolitik långsiktigt ska upprätthållas är det nödvändigt att Riksbanken är finansiellt oberoende, det vill säga har ett tillräckligt eget kapital och tillräcklig intjäning för att täcka sina kostnader”, fortsatte Thedéen.

Riksbankens värdepappersköp gjordes i en internationellt ansträngd situation där de större centralbankerna runt om i världen genomförde mycket omfattande värdepappersköp.

Ny riksbankslag kräver kapitaltillskott vid för lågt eget kapital

Den nya riksbankslagen, som gäller från och med i år, innehåller bestämmelser om att Riksbankens eget kapital ska ha en målnivå på 60 miljarder kronor och en grundnivå på 40 miljarder kronor. Lagen säger också att Riksbanken ska göra en framställning till riksdagen om att återställa det egna kapitalet om det understiger en miniminivå på 20 miljarder kronor.

Riksbanken har gjort en analys av bankens finansiella ställning, intjäningsförmåga och långsiktiga kapitalbehov. På mötet med finansutskottet presenterade Erik Thedéen de preliminära resultaten av analysen och de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna på balansräkningen. Analysen visar att Riksbanken, trots åtgärderna, behöver få eget kapital återställt till minst grundnivån på 40 miljarder kronor, och dessutom en möjlighet till kompletterande intjäning. Riksbanken kommer nu att arbeta vidare med framställningen till riksdagen och möjligheten till kompletterande intjäning.

”När Riksbankens årsredovisning för 2023 är klar i februari 2024 avser Riksbankens direktion att fatta beslut om en framställning som omfattar en begäran om kapitaltillskott och eventuellt även förslag på kompletterande intjäningsmöjligheter. Storleken på kapitaltillskottet i framställningen kommer att utgå ifrån Riksbankens eget kapital och redovisat resultat för 2023. Avsikten är att överlämna framställningen till riksdagen i mars 2024”, avslutade Thedéen.