Inledning

Efter många år med låg inflation steg konsumentpriserna snabbt under 2021 och 2022. Inflationsmålen och centralbankernas prognosförmåga prövades i en utsträckning som inte skett sedan målen infördes. Varken centralbankerna eller andra prognosmakare förutsåg den snabba inflationsuppgången och inflationsprognoserna uppvisade följaktligen stora prognosfel, vilket ledde till hård kritik.

I den här kommentaren jämför vi Riksbankens prognoser för KPIF-inflationen, som är Riksbankens målvariabel, med nio andra centralbankers prognoser för sina egna målvariabler 2021 och 2022. Förutom Riksbanken ingår centralbankerna i Australien, euroområdet, Kanada, Norge, Nya Zealand, Polen Storbritannien, Tjeckien och USA i analysen. Frågan som vi ställer är om prognosfelen skiljer sig mycket åt mellan olika centralbanker under dessa mycket utmanande omständigheter och hur Riksbanken står sig i en sådan jämförelse.

Vi visar att de tio centralbanker som vi studerar har varit i stort sett lika bra, eller lika dåliga, på att göra prognoser på sina inflationsmålsvariabler under 2021 och 2022 när vi tar hänsyn till att inflationen varierar olika mycket i olika länder.

Olika angreppssätt ger något olika resultat och studien ska därför inte tolkas som Riksbankens samlade bedömning av vare sig den egna prognosförmågan eller andra centralbankers. ^[1] Ekonomiska kommentarer är korta analyser i frågor som är relevanta för Riksbanken. Sådana kommentarer kan författas av både enskilda direktionsledamöter och medarbetare på Riksbanken. Medarbetares kommentarer godkänns av avdelningschefen medan direktionsledamöterna själva ansvarar för innehållet i sina kommentarer.

Publicerad: 19 januari 2024