Under senare år har klimatomställningen kommit allt högre upp på den globala agendan.^[2] COP26, den senaste av FN:s årliga klimatkonferenser, hölls i Glasgow 31 oktober–12 november 2021. Resultatet av mötet blev att länder uppmuntras skärpa sina klimatmål redan 2022, att stödet för klimatanpassning ska fördubblas till 2025 och att fossila bränslens roll i klimatomställningen för första gången omnämns i mötets slutdokument. Resultaten har beskrivits som att Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader hålls vid liv, men att ytterligare åtgärder krävs för att lyckas. Se COP26 – The Glasgow Climate Pact, https://ukcop26.org/wp-content/uploads/2021/11/COP26-Presidency-Outcomes-The-Climate-Pact.pdf och pressmeddelande från regeringskansliet 14 november 2021, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/klimatforhandlingarna-pa-fns-klimatmote-cop26-ar-avslutade/. En viktig del i strategin för att begränsa den globala uppvärmningen är att göra det dyrare att använda fossila bränslen. Produkter och tjänster som bidrar till utsläpp av växthusgaser blir därmed dyrare än de som inte gör det – deras relativa pris höjs. Efterfrågan och produktionen styrs på så sätt om till mer miljövänliga alternativ.

Att göra det dyrare att använda fossila bränslen kan åstadkommas på olika sätt. Det som främst diskuteras är beskattning av utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser samt handel med utsläppsrätter. Koldioxidskatt och utsläppsrätter är i grunden två sätt att uppnå samma mål, men de fungerar på lite olika sätt.

En koldioxidskatt läggs på marknadspriset och höjer priset till konsumenterna, som då kan komma att försöka undvika att betala detta högre pris genom att i stället välja mindre koldioxidintensiva alternativ som inte påverkas av skatten i samma utsträckning.

Utsläppsrätter reglerar i stället mängden utsläpp. Antalet utsläppsrätter är begränsat och handlas på en öppen marknad, där köpare är de aktörer som behöver släppa ut mer än vad deras ursprungliga tilldelning tillåter och säljare är de som exempelvis har genomfört energibesparande åtgärder. Genom att man låter antalet utsläppsrätter gradvis krympa, så ökar priset på dem och i förlängningen även på de varor som tillverkas med fossilbaserad energi.

Båda dessa metoder styr således om efterfrågan och produktionen i miljömässigt mer hållbar riktning. I den fortsatta framställningen diskuteras inte dessa båda sätt att åstadkomma en klimatomställning separat. Utgångspunkten är i stället att båda kommer att göra det allt dyrare att släppa ut växthusgaser.