Vilka effekter klimatomställningen kan tänkas få på inflationen kommande decennier är en förhållandevis liten och avgränsad fråga i förhållande till den bredare diskus-sionen om samhällsekonomiska konsekvenser av klimatförändringarna. Men för centralbankerna är det ändå viktigt att försöka klarlägga vilka utmaningar man kan komma att ställas inför framöver, när det gäller att hålla inflationen låg och stabil.

Man kan förvänta sig följande huvudsakliga effekter som kan komma att påverka inflationen:

• Högre priser på energi
• En negativ effekt på ekonomins aggregerade utbud när befintlig koldioxidintensiv teknik avvecklas
• En ökad aggregerad efterfrågan i samband med investeringar i ny teknik samt
• En positiv effekt på det aggregerade utbudet när den nya tekniken tas i bruk.

Dessa effekter diskuteras mer detaljerat nedan. Syftet är inte att kvantifiera effekterna utan att på ett övergripande plan beskriva de olika mekanismer genom vilka ekonomins aktörer anpassar sig till dyrare utsläpp och diskutera vilka konsekvenser det får för inflation och penningpolitik.

Det ska understrykas att analysen är partiell och fokuserar på tänkbara effekter från just klimatomställningen. Samtidigt kan givetvis andra saker inträffa som också påverkar inflationen, inklusive effekter från de klimatförändringar som redan har uppstått och kommer att uppstå.^[3] För en genomgång av den globala uppvärmningen i ett ekonomiskt perspektiv, se till exempel Olovsson (2020). För en beskrivning av hur Riksbanken arbetar med klimatrelaterade risker inom ramen för sitt uppdrag, se Sveriges riksbank (2021).

Högre priser på energi och energiintensiva produkter

Höjda koldioxidskatter eller högre priser på utsläppsrätter kommer på kort sikt att leda till högre priser även på fossilfri energi och på produkter där energi är en viktig input. Världens energiförsörjning kommer till stor del från förbränning av fossila bränslen, som kol. När kostnaden för den typen av energiproduktion ökar så ökar priset även på energi som framställs utan större utsläpp av växthusgaser, som till exempel vattenkraft. Detta är en konsekvens av att energimarknaden i hög grad interna-tionell och att priset bestäms av förhållandet mellan utbudet och efterfrågan. Svensk energiproduktion är i hög grad fossilfri, men elen handlas i viss utsträckning på en marknad integrerad med övriga Europa, där inslaget av fossil energiproduktion oftast är större.

Hur stort genomslag energipriserna får på konsumentpriserna beror på priselasticiteten, det vill säga hur efterfrågan reagerar på priset. Om en produkt har hög priselasticitet innebär det att även en liten prisökning gör att efterfrågan minskar kraftigt. Det blir därför svårt för producenterna att vältra över de högre kostnaderna på konsumenterna, och de måste i högre utsträckning själva bära dem genom lägre påslag och vinster.^[4] En studie för USA av Ganapati, Shapiro och Walker (2016) finner att en ökning av energipriserna inte får ett fullt genomslag till konsumentpriserna. De menar också att konsumenterna bär en mindre del av bördan än vad standardmetoder indikerar. En låg priselasticitet innebär på motsvarande sätt att det är lättare att vältra över kostnadsökningen på konsumenterna.

En allt större miljömedvetenhet hos konsumenterna kan också leda till att preferenser och konsumtionsmönster ändras. Även detta skulle bidra till att det blir svårare för företagen att vältra över kostnadsökningen.

På kort sikt är det ändå rimligt att anta att priserna på energi och på energiintensiva produkter kommer att öka. Detta innebär att konsumentprisindex, KPI, stiger. Det finns då också en risk att högre priser på energi och energiintensiva produkter sprider sig till andra priser. Detta kan leda till en bredare uppgång i konsumentpriserna, krav på högre löneökningar och stigande inflationsförväntningar.

Koldioxidintensiv teknik avvecklas

När kostnaderna för att använda teknik som baseras på fossila bränslen ökar blir den allt mindre lönsam och börjar avvecklas. Hur snabbt detta sker beror på i vilken takt det blir dyrare för företag att använda koldioxidintensiv teknik. Den beror också på i vilken grad de högre kostnaderna kan föras över på konsumenterna – och lönsamheten således hållas uppe – samt i vilken utsträckning alternativ teknik finns tillgänglig eller utvecklas.

Om de högre kostnaderna till större delen bärs av producenterna kommer lönsamheten i företag och produktionsprocesser som är beroende av fossila bränslen att pressas ned, och dessa kan komma att slås ut snabbare. Därmed påskyndas strukturomvandlingen, men det kan också innebära att det under själva omställningen uppstår bristsituationer.

Avvecklingen av den gamla tekniken leder till att utbudet i ekonomin minskar, en negativ utbudseffekt. Detta innebär att aktiviteten i ekonomin minskar och att priserna samtidigt stiger. Om den inledande ökningen av energipriserna har gett en inflationsimpuls som börjat få fäste kan inflationstrycket därmed komma att förstärkas ytterligare.

Ny teknik introduceras

Efter hand kommer ny teknik att introduceras. Teknisk utveckling tenderar att fokusera på den input som det är mest lönsamt att spara in på, i det här fallet fossil energi. På kort sikt och för en given produktionsteknik är dock möjligheterna att ersätta fossil energi med andra energislag begränsade. På längre sikt, när även tekniken förändras är möjligheterna betydligt större. Ekonomisk forskning tyder på att oljeprischockerna under 1970-talet under en period gav upphov till en snabb teknisk utveckling för att minska behovet av fossil energi.^[5] Se Hassler, Krusell och Olovsson (2021), som också utvecklar en tankeram kring teknisk utveckling som ekonomins svar på ändliga naturresurser – så kallad endogen teknisk utveckling.

Inledningsvis kommer ökade investeringar i ny teknik att öka efterfrågan i ekonomin, en positiv efterfrågeeffekt, vilket kommer att pressa priserna uppåt. Efter hand som den nya tekniken fasas in och ersätter den gamla ökar det långsiktiga utbudet, vilket dämpar priserna. Givet att aktörerna lever upp till de överenskommelser som gjorts och kommer att göras så kommer omställningen till noll nettoutsläpp av koldioxid på sikt att vara genomförd. Den centrala frågan för en centralbank är vad som händer med inflationen under omställningsperioden.

En möjlighet är att den nya tekniken kommer att kunna införas mer eller mindre parallellt med utfasningen av den gamla. I så fall kommer den sammantagna effekten på utbudet – den negativa effekten från avvecklingen av den gamla tekniken och den positiva från införandet av den nya – att bli relativt liten och ge begränsade effekter på inflationsutvecklingen.^[6] En del ekonomer lyfter till och med fram möjligheten att utvecklingen av nya energikällor kan gå så snabbt och vara förknippad med så stora tekniska genombrott att den positiva utbudsstörning som de implicerar kommer att sätta en press nedåt på inflationen; se till exempel Cœuré (2018).

Sammantaget så kan man således räkna med att energipriserna inledningsvis ökar och att det uppstår negativa effekter på det aggregerade utbudet i ekonomin när koldioxidintensiv teknik avvecklas. Investeringar i ny teknik ger sedan positiva effekter på efterfrågan och när den nya tekniken tas i bruk uppkommer positiva effekter på det aggregerade utbudet. Ett möjligt scenario är att inflationstrycket stiger framför allt i början av omställningen.