Större effekt när stora länder ställer om?
NR 5 2022, 13 april
Större effekt när stora länder ställer om?
Publicerad: 13 april 2022
Det är möjligt att den information man får genom att studera effekten på inflationen av de klimatåtgärder som olika länder hittills har infört inte är representativ för utvecklingen framöver. Exempelvis är det främst relativt små länder som infört koldioxidskatter på nivåer som kan antas påverka utsläppen i någon större utsträckning, och de har gjort det vid olika tidpunkter. Den fortsatta klimatomställningen kommer att innebära att förbränning av fossila bränslen blir dyrare även för större länder, som har större betydelse för världsekonomin och som i många fall är mer beroende av fossila bränslen. Omställningen i olika länder kommer nu dessutom att ske mer eller mindre samtidigt, under en relativt kort tidsperiod. Det skulle kunna innebära att effekterna blir större. Exempelvis skulle prisökningarna på energi och den negativa utbudseffekten när koldioxidintensiv teknik avvecklas kunna bli mer märkbara för världsekonomin som helhet.
Samtidigt påverkas hastigheten i den tekniska utvecklingen av hur stora vinster som finns att göra. Som konstaterats ovan ökade takten i den energibesparande tekniska utvecklingen markant i samband med oljeprischockerna på 1970-talet. Det är möjligt att snabbt stigande kostnader för att använda fossila bränslen på motsvarande sätt ökar innovationstakten och stimulerar framväxten av ny teknik. Detta skulle under-lätta omställningen och ge mindre dramatiska effekter på ekonomin och inflationen.
Men anpassningen till en mindre fossilbaserad ekonomi kan också ge upphov till problem i det finansiella systemet om den går alltför snabbt och inte sker under tillräckligt ordnade former.[12] Se till exempel Bolton m.fl. (2020). De risker som är förknippade med en sådan utveckling brukar benämnas omställningsrisker. Den finansiella sektorn har en viktig roll att spela genom att den prissätter risker och förmedlar kapital till investeringar. Det gäller bland annat risker förknippade med lån till företag inom koldioxidintensiva branscher. Det är viktigt att dessa omställningsrisker på ett korrekt sätt vägs in i de riskpremier som återspeglas i priser på tillgångar och naturresurser. Prisförändringarna kan annars bli stora när dessa risker behöver vägas in på kort tid. Detta kan i förlängningen påverka den finansiella stabiliteten och via den vägen också få effekter på inflationen. För att belysa riskerna behöver man ställa höga krav på hur företag redovisar information kopplad till omställningsrisker.[13] Se till exempel Blixt, Brattström och Ferlin (2021).
Olika länder är i olika grad beroende av fossila bränslen, både i egenskap av konsumenter och producenter. För svenskt vidkommande är beroendet inte särskilt stort i något av dessa avseenden. Av diagram 3 framgår att konsumtionen av fossila bränslen i Sverige, mätt som konsumtion per capita, är låg i ett internationellt perspektiv.
Sveriges låga beroende av fossila bränslen, tillsammans med det faktum att svenska energi- och klimatskatter redan idag ligger på en internationellt sett hög nivå, talar för att de direkta effekterna av klimatomställningen kan bli mindre i Sverige än i många andra länder. Det utesluter dock inte att Sverige i egenskap av en liten öppen ekonomi kommer att påverkas av de effekter på realekonomin och inflationen som klimatomställningen kan ge upphov till i omvärlden.
Ekonomisk kommentar
NR 5 2022, 13 april
Ladda ner PDF