Hur påverkar klimatomställningen inflationen?

Priser på energi har länge stigit snabbare

Till rapportens startsida
Hur påverkar klimatomställningen inflationen?

Priser på energi har länge stigit snabbare

Publicerad: 13 april 2022

Vilken ledning kan man få om hur inflationen kommer att utvecklas genom att studera genomslaget av energipriser varit tidigare? Att energipriser stiger mer än KPIF, det vill säga att relativpriset på energi ökar, är inget nytt fenomen i Sverige. Som framgår av diagram 1 har de ökat betydligt mer än genomsnittet av övriga priser i konsumtionskorgen under de senaste decennierna, bland annat som en följd av att energi- och klimatskatter har införts och höjts.

Under 2000-talet har energipriserna i KPIF ökat med i genomsnitt 3,9 procent per år samtidigt som KPIF exklusive energi har ökat med 1,4 procent. Inflationen mätt med KPI eller KPIF har ändå inte varit särskilt hög, 1,6 procent i genomsnitt. Att energipriserna har stigit snabbare än övriga priser har alltså inte gett upphov till svårigheter att hålla nere inflationen.[10] Konradt och Weder di Mauro (2021) studerar effekterna på inflationen av en koldioxidskatt i ett antal länder i Europa och tre provinser i Kanada och finner att den inte har varit inflationsdrivande. Snarare har inflationen alltså tenderat att ligga i underkant av målet på 2 procent. Som framgår i diagram 1 har dock energipriserna varierat mycket. Detta har bidragit till fluktuationer även i KPIF-inflationen.

Diagram 1. KPIF, KPIF exklusive energi och energipriser i KPIF i nivå Index 1987-01-01 = 100 Diagram 1. KPIF, KPIF exklusive energi och energipriser i KPIF i nivå
Anm. Energipriser avser el och drivmedel Källa: SCB.

Energibesparande teknisk utveckling en kontinuerlig process

En av förklaringarna till att de snabbare stigande energipriserna inte i större utsträckning har slagit igenom på inflationen är att vikten för energi i KPI-korgen har legat relativt konstant på 7-9 procent (se diagram 2). Kostnaden för den genomsnittliga konsumentens energikonsumtion har alltså inte ökat i förhållande till kostnaden för andra produkter – den utgör inte en större del av konsumtionskorgen trots att relativpriset på energi har mer än fördubblats.[11] Sedan 1987 har energipriserna ökat med drygt 2,5 procent i genomsnitt per år (men också varierat mycket), medan KPIF exklusive energi ökat med 2,1 procent.

Diagram 2. Vikter av energi i KPI Procent Diagram 2. Vikter av energi i KPI
Källa: SCB.

En förklaring till det är att producenter och konsumenter kontinuerligt strävat efter att framställa och köpa produkter och teknik som sparat in på den allt dyrare energin, som exempelvis bergvärme och bilar som drar mindre bränsle, eftersom detta har varit lönsamt för båda parter. Energibesparande teknisk utveckling är således en process som hela tiden pågår.