En viktig del i strategin för att begränsa den globala uppvärmningen är att göra det dyrare att använda fossila bränslen. Det är en av anledningarna till att klimatomställningen på olika sätt kan komma att påverka inflationen och därmed förutsättningarna för penningpolitiken. Under omställningen kan vi förvänta oss att energipriserna ökar och att det uppstår negativa effekter på det aggregerade utbudet i ekonomin när koldioxidintensiv teknik avvecklas. Investeringar i ny teknik bidrar till högre efterfrågan i ekonomin och när den nya tekniken tas i bruk uppkommer positiva effekter på det aggregerade utbudet. De flesta av dessa effekter pekar på ett högre inflationstryck under omställningen, men hur inflationen kommer att utvecklas beror i slutänden på penningpolitiken.

Författare: Mikael Apel^[1] Tack till Johan Almenberg, Anna Breman, Emma Bylund, Charlotta Edler, Mattias Erlandsson, Martin Flodén, Jesper Hansson, Jesper Johansson, Peter Kaplan, Björn Lagerwall, Stefan Laséen, Åsa Olli Segendorf, Peter Sheikh Kvarfordt, Maria Sjödin, Marianne Sterner, Ulf Söderström och Anders Vredin för värdefulla synpunkter. De åsikter som framförs i Ekonomiska kommentarer representerar författarnas egna uppfattningar och kan inte tas som uttryck för Riksbankens syn i berörda frågor. , senior rådgivare vid Riksbankens avdelning för penningpolitik.