Riksbanken har, i likhet med flera andra centralbanker, gjort värdepappersköp för att kunna föra en mer expansiv penningpolitik i ett läge där styrräntan befinner sig nära sin effektiva nedre gräns. Under pandemin var syftet att ge stöd åt svensk ekonomi genom att hålla räntorna låga, underlätta tillgången till krediter och likviditet samt undvika att den osäkerhet som rådde dessutom skulle utlösa en finansiell kris.^[30] Se exempelvis Sveriges riksbank (2020), Sveriges riksbank (2022e), Sveriges riksbank (2022b), Sveriges riksbank (2022c) och Sveriges riksbank (2022g). De penningpolitiska besluten om tillgångsköp fattades efter att ha beaktat köpens för- och nackdelar. Risken för förluster var en av nackdelarna, men fördelarna med att genomföra köpen bedömdes överväga nackdelarna.^[31] Se exempelvis Sveriges riksbank (2021a), Sveriges riksbank (2022d), Flodén (2016), Flodén (2018), Ingves (2020) och Skingsley (2022) för diskussioner av risken för förluster.

Riksbankens uppdrag är inte att generera vinst

Riksbanken har inte köpt värdepapper för att de ska förvaltas i syfte att generera vinst. En utvärdering av de penningpolitiskt motiverade värdepappersköpen behöver beakta det breda genomslaget på samhällsekonomin och de finansiella marknaderna, där eventuella förluster för Riksbanken bara är en av flera aspekter. Om köpen har varit en "dålig eller bra affär för Riksbanken", med utgångspunkt från det uppdrag den har, avgörs med andra ord inte av skillnaden mellan värdepappersportföljens marknadsvärde vid en viss tidpunkt och anskaffningsvärdet.

Riksbankens och andra centralbankers värdepappersköp bedöms ha haft positiva effekter på samhällsekonomin. Köpen har bidragit till lägre räntor som stimulerar konsumtion och investeringar. Det har i sin tur inneburit högre ekonomisk aktivitet och lägre arbetslöshet.^[32] För en genomgång av olika kanaler genom vilka tillgångsköpen påverkar ekonomin, se till exempel Melander (2021) och Johnson, Kozicki, Priftis, Suchanek, & Yang (2020). Värdepappersköpen har också bidragit till högre inflation och högre inflationsförväntningar, vilket var mycket viktigt eftersom inflationen under denna tid var lägre än inflationsmålet. Köpen bedöms därmed också ha bidragit till att upprätthålla trovärdigheten för inflationsmålet, vilket är viktigt för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.

Värdepappersköpen har haft positiva effekter på de offentliga finanserna

Även om det inte har varit syftet med värdepappersköpen så har lägre räntor och en högre ekonomisk aktivitet också stärkt de offentliga finanserna. Dessa positiva effekter har troligtvis varit större än Riksbankens förluster som diskuterats ovan. Vi illustrerar detta med några enkla räkneexempel:

• Enligt beräkningar som gjorts på Riksbanken har värdepappersköpen 2015-2021 inneburit att löptidspremien, och därmed räntor på statsobligationer med längre löptider, blivit i genomsnitt 0,4 procentenheter lägre under perioden. Det har stimulerat efterfrågan i ekonomin och BNP-nivån har i genomsnitt blivit cirka 0,25 procent högre. Summerar man denna högre BNP-nivå under perioden 2015-2021 blir det ungefär 80 miljarder kronor.^[33] Dessa effekter är beräknade med en allmän jämviktsmodell utvecklad av Kolasa & Wesołowski (2020) som anpassats till svenska förhållanden. Effekterna är mindre än de som redovisas i andra studier och kan därför ses som konservativa skattningar av effekterna av Riksbankens värdepappersköp. Se till exempel Melander (2021) för skattningar av effekter på finansiella variabler, däribland statsobligationsräntor för Sverige, och Di Casola (2021) för en sammanställning av effekter på BNP och inflation för euroområdet, USA och Storbritannien utifrån ett stort antal forskningsstudier. Se även exempelvis Bhattarai & Neely (2022) för en genomgång av forskningen om effekter av okonventionell penningpolitik.
• En högre BNP bidrar till starkare offentliga finanser genom att skatteintäkterna blir högre och utgifterna för exempelvis arbetslöshetsersättning blir lägre. Med en så kallad budgetelasticitet på 0,5 innebär de positiva BNP-effekterna förstärkta offentliga finanser med i storleksordningen 40 miljarder kronor under perioden.^[34] Budgetelasticiteten visar hur mycket offentliga finanser förstärks, som procent av BNP, när BNP-gapet (resursutnyttjandet) stiger med 1 procentenhet. Se Konjunkturinstitutet (2018) för beräkningar av dess storlek.
• Statens och kommunernas nyupplåning under perioden har uppgått till ungefär 1 100 miljarder kronor med en genomsnittlig löptid på sju år, vilket har inneburit lägre räntekostnader för denna upplåning med cirka 30 miljarder kronor till följd av värdepappersköpen.^[35] Denna beräkning omfattar endast Riksgäldskontorets och Kommuninvests obligationsupplåning i svenska kronor. Därutöver emitterar många kommuner obligationer i eget namn. De har också gynnats av lägre upplåningskostnader. Denna kalkyl beaktar bara direkta upplåningskostnader och offentlig sektor har även finansiella tillgångar vilket komplicerar beräkningarna.^[36] Offentlig sektor har även räntebärande tillgångar vars avkastning kan ha påverkats negativt av Riksbankens tillgångsköp. I slutet av 2021 hade offentlig sektor räntebärande tillgångar (inlåning, värdepapper, lån, räntefonder och handelskrediter) till ett värde av 1 846 miljarder kronor och räntebärande skulder (inlåning, värdepapper, lån och handelskrediter) till ett värde av 2 317 miljarder kronor. Räntebärande skulder översteg alltså tillgångarna med 471 miljarder kronor. Totalt sett har offentlig sektor en finansiell nettoförmögenhet, men den består främst av aktier vars avkastning troligtvis har påverkats positivt av Riksbankens tillgångsköp. En fullständig bedömning av de samlade effekterna på offentlig sektors räntekostnader och kapitalinkomster till följd av Riksbankens tillgångsköp ligger långt utanför syftet med denna ekonomiska kommentar.

Starkare offentliga finanser är bara en effekt av tillgångsköpen. Den samlade effekten med högre produktion och sysselsättning är mycket viktigare för samhällsekonomin och välfärden, men en sådan analys lämnar vi åt andra att göra. Värdepappersköpen som beslutades under coronakrisen 2020 bidrog dessutom till att minska risken för en allvarlig kreditåtstramning eller en finansiell kris. Den potentiella vinsten för ekonomin av detta är mycket stor, men fångas inte i beräkningarna som redovisas här.