Med penningpolitiskt motiverade värdepappersköp tog Riksbanken över en del av de finansiella risker som privata aktörer inte ville eller kunde ta på grund av den osäkerhet som rådde under coronapandemin. Riksbankens bedömning är att värdepappersköpen har gett stöd åt svensk ekonomi och motverkat de negativa effekter som uppstod i spåren av pandemin.

I år har marknadsräntorna stigit snabbt, vilket gör att värdet på Riksbankens värdepappersinnehav faller, och Riksbanken väntas därmed göra finansiella förluster. Men målet med Riksbankens tillgångsköp var inte att skapa vinster för Riksbanken. Syftet med värdepappersköpen var de breda och positiva penningpolitiska effekterna på Sveriges ekonomi.

Även om Riksbankens penningpolitiska förmåga inte behöver påverkas av en stor redovisad förlust, finns det anledning att sträva efter att återuppbygga och stärka Riksbankens kapital i framtiden. Kapitalet är inte bara en buffert mot eventuella förluster, utan stärker också Riksbankens finansiella oberoende och förutsättningar att förbli självfinansierad. Utgångspunkten i förslaget till ny riksbankslag är att det ska finnas en målsatt nivå för Riksbankens egna kapital, just av den anledningen. Riksbankens kapital behöver bidra både till förutsättningarna för en långsiktig självfinansiering och till förmågan att motstå de framtida förluster som kan uppstå när Riksbanken utför sitt uppdrag.^[37] Se Kjellberg & Vestin (2019), bilaga 2 i Sveriges riksbank (2019), Sveriges riksbank (2021a) och Sveriges riksbank (2022d) .