Sedan finanskrisen 2008-2009 har många centralbanker hållit styrräntan nära eller till och med strax under noll för att stimulera ekonomin och inflationen. Eftersom ytterligare sänkningar av styrräntan inte bedöms vara effektiva eller riskerar att skapa stora negativa sidoeffekter – det talas ofta om styrräntors effektiva nedre gräns – har det blivit vanligt att använda andra typer av penningpolitiska åtgärder. En åtgärd som Riksbanken och andra centralbanker har använt är att köpa obligationer på andrahandsmarknaden, vilket innebär att balansräkningen ökar kraftigt, se Diagram 1.^[2] Ytterligare ett syfte med Riksbankens obligationsköp var att direkt stödja olika marknaders funktionssätt.

Diagram 1. Flera centralbanker har expanderat sina balansräkningar Balansomslutning i förhållande till BNP, procent, kvartalsdata

År 2015 började Riksbanken köpa svenska statsobligationer för att motverka den då för låga inflationen.^[3] Se exempelvis Alsterlind, Erikson, Sandström, & Vestin (2015). Sedan coronapandemins utbrott våren 2020 har Riksbanken dessutom köpt andra typer av räntebärande värdepapper, som säkerställda obligationer, kommunobligationer och företagsobligationer, i syfte att stötta ekonomin och motverka problem på de finansiella marknaderna.^[4] Se exempelvis Sveriges riksbank (2022e). Coronapandemin innebar en mycket osäker framtid för både hushåll och företag, i och med att stora delar av samhället stängdes ned för att förhindra smittspridningen. I det läget behövde centralbankerna ta över en del av de finansiella risker som privata aktörer inte ville, kunde eller vågade ha kvar, i syfte att bidra till att samhällsekonomin fortsatte att fungera väl. Riksbankens bedömning var att Sverige riskerade dramatiskt försämrad tillväxt, ökad arbetslöshet och problem på de finansiella marknaderna, om inte Riksbanken och andra myndigheter agerade med de verktyg som stod till buds. För Riksbankens del var värdepappersköpen en viktig del i detta, även om det innebar att Riksbankens balansräkning och finansiella risker samtidigt ökade.

Under perioden av obligationsköp har Riksbankens balansomslutning gått från att motsvara ungefär 10 procent av Sveriges BNP till att nu vara nästan 30 procent. I Diagram 1 framgår också att andra centralbanker under denna period har valt att utöka sina balansomslutningar både mer och till en högre nivå i relation till BNP. Riksbankens totala innehav av svenska värdepapper i penningpolitiskt syfte uppgick till 975 miljarder kronor vid slutet av 2021, se Diagram 2.^[5] Läs mer om Riksbankens balansräkning i Sveriges riksbank (2022f).